# ID: svediakorp-gov469030
# author: Carmen Fraga Estévez (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-06-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 291
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
För den gemensamma fiskeripolitiken är det sjunde ramprogrammet inte bara en besvikelse, utan kan beskrivas som direkt hycklande.
Vi får inte glömma att ett av unionens stora mål är att föra en politik för ekonomisk effektivitet och konkurrenskraft inom ramen för hållbar utveckling.
När vi talar om hållbar utveckling leder det omedelbart tankarna till havsmiljön och följderna av fisket.
Varje förordning om fiskeriförvaltning måste sluta med den sedvanliga reservationen om att beslut ska fattas i enlighet med bästa tillgängliga vetenskapliga information.
När kommissionsledamot Borg presenterade grönboken om EU: s framtida sjöfartspolitik förra veckan betonade han än en gång att det är absolut nödvändigt att förstå hur världshaven fungerar och han vidhöll att nya fiskeriförvaltningsåtgärder inte kan genomföras utan vetskap om hur ekosystemen fungerar och hur olika ekonomiska aktiviteter påverkar dem.
Ändå har vi gått från särskilda kapitel om fiskeriforskning, som fick 150 miljoner euro i det femte ramprogrammet till 60 miljoner euro i det sjätte ramprogrammet, där fokuseringen på fiskefrågan för första gången försvinner.
De som arbetar med fiske behöver veta artbeståndens storlek och deras utveckling för att undersöka nya, mer selektiva fiskemetoder och odling av nya arter som kan tillgodose den snabbt växande interna konsumtionen av fisk och motverka importberoendet.
Utan denna typ av specifik forskning kommer alla förordningar som gäller fiskare att sakna solid vetenskaplig grund och inte ha någon trovärdighet.
Vi blir inte ledande inom politiken för hållbar utveckling genom att på detta sätt ta ett steg bakåt.
Vi vill därför uppmana alla – och särskilt föredraganden – att stödja de ändringsförslag som flera politiska grupper och ledamöter har lagt fram och som säkerställer en sådan inriktning på fisket.
