# ID: svediakorp-gov468997
# author: Pia Elda Locatelli (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-06-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 525
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Jag vill lyckönska kommissionsledamot Janez Potočnik, Jerzy Buzek samt alla skuggföredragande, och tacka dem för det samarbetsklimat som de lyckades skapa under utarbetandet av det sjunde ramprogrammet.
EU är tvunget att göra väsentliga förbättringar för att utveckla ny kunskap genom grundforskningen, sprida den via utbildningen, samt tillämpa den genom innovation, inte minst inom små och medelstora företag.
Dessa är förutsättningarna för att uppnå Lissabonmålen.
Det sjunde ramprogrammet är ett steg i denna riktning.
Med avseende på denna nya kunskap har Europeiska forskningsrådet inrättats för att främja grundforskningen.
Jag välkomnar att grundforskningen härmed vitaliseras: forskning vid kunskapens gränser, främjande av dynamik, konkurrenskraft och kreativitet på högsta nivå.
Detta nya organ, som är ett svar på de enträgna kraven från det europeiska forskarsamfundet, måste uppvisa oberoende vetenskapliga bedömningar, snabba förfaranden och ett snabbt beslutsfattande.
Parlamentet har tydligt framhållit och upprepar återigen att kvalitet måste vara det enda kriterium som styr urvalet.
När det gäller Europeiska forskningsrådets rättsliga struktur hoppas jag att vi under trepartssamtalen slutligen kan mötas kring en mer allmänt accepterad lösning.
Det är lämpligt att betona den stora betydelsen av mänskliga resurser.
Forskarna utgör en väsentlig länk mellan ny kunskap och dess tillämpning i innovativ teknik och innovativa förfaranden.
Denna länk fungerar inte vidare bra i EU, och ett tecken på denna skrala förbindelse är att fastän EU producerar dubbelt så många doktorsexamina som Förenta staterna så har Förenta staterna dubbelt så många filosofie doktorer inom näringslivet än EU.
Det är ingen slump att drygt 400 000 forskare som har mottagit sina doktorat i vetenskap och teknik i Europa nu befinner sig i Förenta staterna.
Vi behöver nya forskare för att kunna nå målet om åtta forskare per 1 000 anställda, såväl män som kvinnor.
Vid denna tidpunkt måste en stor andel vara kvinnor, eftersom de endast utgör 29 procent av forskarsamfundet.
Åtgärder bör dessutom fastställas för att göra det lättare för kvinnor att söka sig till detta yrke, såsom åtgärder som syftar till att både män och kvinnor ska kunna förena arbete och familjeliv.
Det nya konstitutionsfördraget föreskriver inrättandet av ett europeiskt område för forskning.
Jag tar upp denna idé igen genom att tala om ett ” europeiskt område för forskare ”, med andra ord en gemensam arbetsmarknad som delvis skulle kunna organiseras genom inrättandet av ett europeiskt forskarförbund eller en paraplyorganisation av forskarförbund.
Detta skulle i sin tur kunna vara ett lämpligt organ för att befästa forskarnas roll i EU-sammanhang.
Jag har en sista rekommendation som gäller embryonala stamceller.
Vi bör bejaka principen om forskningens frihet, vars grundsats bör vara vetenskaplig stringens.
Inom forskningen måste det dessutom finnas en möjlighet att offentligt utöva kontroll inom särskilt känsliga forskningsområden.
Jag efterlyser därför stöd för den ståndpunkt som har intagits av utskottet för industri, forskning och energi, som förenar åsikterna hos dem som är för och dem som är emot forskning på embryonala stamceller.
