# ID: svediakorp-gov468984
# author: Umberto Pirilli, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-06-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 716
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
Som skuggföredragande för det sjunde ramprogrammet och som föredragande för det särskilda programmet Människor, är det min plikt att först och främst tacka Jerzy Buzek och alla de ledamöter som vi utförde detta svåra arbete med i vetskap om att det måste göras snabbt och väl, till och med utan förväntningar på ett avtal om budgetplanen.
Jag vill också tacka mina kolleger i utskottet för industrifrågor, forskning och energi, och dess ordförande, Giles Chichester, som planerade arbetet klokt och med framförhållning på ett sådant sätt att rådets försening inte påverkade resultatet negativt.
Sist men inte minst måste jag tacka personalen och assistenterna som överträffade sig själva i det långa tröttande arbetet med förberedelserna, researchen och analysen av de punkter som skulle kunna leda till – och faktiskt gjorde det – betydelsefulla och hedervärda kompromisser.
Med detta sagt, och innan jag tar upp några betydelsefulla punkter i ramprogrammet, framför allt det särskilda programmet Människor, vill jag lyfta fram tanken bakom den rättsliga strukturen och den politiska aspekten.
Tanken var att inrätta ett europeiskt område för forskning som var självständigt och samtidigt kunde locka till sig nya begåvningar och förhindra att begåvningar födda och uppvuxna i EU flyttar utomlands.
Tanken var att låta industrin och små och medelstora företag delta och att vidga horisonten för forskningsfinansiering och innovativ teknik.
Detta mål uppnåddes i fråga om struktur, men inte alls i fråga om resurser.
Den politiska aspekten hänger i praktiken samman med den finansiella aspekten och båda är knutna till den missbrukade och utslitna Lissabonstrategin.
I Lissabon gav EU sig självt i uppdrag att till år 2010 på nytt bli världsledande.
Ett rationellt, pessimistiskt synsätt är att detta mål inte kommer att kunna uppfyllas, eftersom andra erfarna och mäktiga aktörer opererar på världsmarknaden, med ett överflöd av medel och resurser som får våra insatser att förblekna helt.
I fråga om ekonomiska resurser har våra insatser inte levt upp till behoven, och gör det fortfarande inte.
I det avseendet måste det erkännas att medlemsstaterna har varit kortsiktiga, eftersom de har satt intresset för sina egna nationella budgetar före det allmänna intresset.
Men även om vi sörjer över det som hade kunnat göras bättre, eller vad mer som hade kunnat göras, är det bara rättvist att erkänna att det, med förhoppningsfull optimism, har gjorts betydelsefulla framsteg.
Jag tänker på inrättandet av ett europeiskt område för forskning, på att det är obligatoriskt för medlemsstaterna att genomföra europeiska stadgan för forskare, på att små och medelstora företag tas med bland dem som får konkurrera om och dra nytta av forskningsprojekt – i det avseendet är ändringsförslag 334 betydelsefullt, det har undertecknats av flera grupper och jag rekommenderar att det antas – på införandet av finansiering av forskning om förnybara och alternativa energikällor, på finansiering av projekt för att bevara vårt kulturarv och finansiering genom ett särskilt program för nya idéer.
När det gäller det särskilda programmet Människor har forskaren, tack vare smart synergiverkan mellan kommissionens kompetenta generaldirektorat och skuggföredragandena, blivit en erkänd person med egen värdighet och viktiga egenskaper; forskning har blivit ett verkligt yrke och åtnjuter i den egenskapen skydd och garantier.
Forskare och kvinnliga forskare, vars rätt att ha barn och familj erkänns, utan att det ska utgöra ett hinder för deras karriär, är forskningens viktigaste beståndsdel.
Inga forskare betyder ingen forskning, få forskare betyder lite forskning och många forskare betyder mycket forskning.
Närvaron av forskare med ekonomiskt skydd och socialt stöd, som är rörliga och som äntligen har sin egen stadga införd av alla medlemsstater, innebär ett stort begåvningskapital för EU och därmed en ledande ställning på innovationsområdet, vilket är ett avgörande steg mot att inrätta ett kunskapsbaserat samhälle.
Jag vill göra en sista kommentar om den tilläggsbudget som har beviljats programmet Människor på Vittorio Prodis begäran och genom ett enhälligt beslut av skuggföredragandena, som jag är tacksam mot.
Det är ett tydligt tecken på att tanken att människor är forskningens drivkraft är både riktig och framgångsrik.
