# ID: svediakorp-gov468969
# author: Janez Potočnik, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-06-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,600
# sentences: 74
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Det här är en viktig dag för vetenskapen.
Med ert stöd kan vi se fram emot att ett forskningsprogram på 54,5 miljarder euro lanseras vid slutet av året.
54,5 miljarder euro i gällande priser är mindre än vi föreslog, men det är en kraftig ökning av det nuvarande programmet och vi måste också tacka parlamentet för det.
Tillsammans gör vi det sjunde ramprogrammet (FP7) till ett program som ger tillväxt och sysselsättning ett uppsving och som främjar ett hållbart och välmående Europa.
Det är också ett program för ett starkare Europa: forskning förenat med mångfald.
För att det ska kunna bli verklighet behöver vi samarbete, idéer, människor och kapacitet, vilket är ramprogrammets fyra huvuddelar.
Programmet Samarbete kommer att sammanföra hela Europas främsta begåvningar, för att forska, utveckla och hitta svar på ekonomiska möjligheter och samhällsutmaningar, till exempel inom områdena hälsa och energi.
Programmet Idéer kommer att införa ett nytt sätt att tänka för att stödja och bedriva forskning i Europa.
Programmet Människor kommer att locka och motivera de bästa vetenskapliga medarbetarna att arbeta i Europa eller längre bort, till fördel för europeisk forskning.
Programmet Kapacitet garanterar att Europa kommer att kunna förlita sig på utmärkt kapacitet för att bedriva forskning i hela Europa.
Våra fortsatta förenklingsinsatser kommer att kunna garantera att vi kan locka till oss de bästa deltagarna, oavsett nivå eller ursprung, och att våra investeringar ger goda resultat.
Jag är imponerad av det samförstånd som har nåtts i parlamentet när det gäller det ramprogram som uppnår målen.
Jag vill innerligen tacka Giles Chichester, ordförande för utskottet för industri, forskning och energi, föredraganden Jerzy Buzek, skuggföredragandena och alla andra parlamentsledamöter som gjorde detta möjligt.
Ert mål är att ytterligare förbättra det sjunde ramprogrammet.
Det gläder mig att kunna säga att kommissionen kan godta inte mindre än två tredjedelar av era ändringar, antingen i deras helhet eller i princip.
Vissa andra ändringar är enligt vår bedömning för detaljerade för ramprogrammet eller faller utanför området för forskning och utveckling.
Vi kommer snabbt att nå en överenskommelse om dem.
Vissa ändringar skapar svårigheter för kommissionen.
Det rör frågor för vars betydelse och prioritet, men däremot inte deras förverkligande, vi har en delad förståelse.
Jag tror inte att de kommer att utgöra något hinder.
De handlar till exempel om att hålla ihop utrymme och kapacitet som en prioritet och undvika att definiera ett kvantitativt mål för små och medelstora företags deltagande, hindra att stöd införs för rörlighet mellan regionerna inom samma land i programmet Människor och försäkra att teknikplattformarna fortsätter att vara flexibla, bottom up-styrda och industridrivna vid fastställandet av strategiska forskningsprojekt och vid styrningen av deras genomförande.
Låt mig nu uppehålla mig litet vid två ämnen som ni diskuterat ingående.
Jag vill börja med Europeiska forskningsrådet (ERC).
Detta är förmodligen den mest spännande nya utvecklingen för den europeiska forskningen.
Det starka stödet från parlamentet kommer att bidra till att förverkliga detta.
Vi måste få rätt på strukturen, så att den vetenskaplig kvalitetens och den administrativa förmågans oberoende kan leda till effektivitet.
Gemenskapsmetoden kan garantera detta och av denna anledning har vi föreslagit att inrätta ERC inom ramen för gemenskapens institutioner.
Jag är säker på att vi kommer att kunna anpassa en stor del av innehållet i parlamentets ändringar på ett sätt som också bidrar till att skapa enighet med rådet.
Jag befarar emellertid att en översyn 2008, efter bara ett verksamhetsår, inte blir särskilt meningsfull.
Jag förstår parlamentets önskan att förknippas med Europeiska forskningsrådets framgångar, men jag tror att vi saknar den lämpliga rättsliga grunden för medbeslutande om uppföljningen av översynen.
Jag är emellertid ytterst oroad över förslagen att redan nu i förväg fastställa Europeiska forskningsrådets framtida struktur.
Vilket budskap skulle vi sända ut genom en sådan automatisk strukturändring?
Att vi först hade fel?
Att ERC som vi inrättade inte skulle vara självständigt?
Jag kan helt enkelt inte acceptera denna logik.
Det skulle inte hjälpa oss att uppnå vårt gemensamma mål att skapa ett Europeiskt forskningsråd som vi alla kan vara stolta över.
Jag anser att vi ska möjliggöra för ERC att vara självständigt och effektivt.
Jag har hört professor Kafatos, ordförande för ERC: s vetenskapliga råd, vid flera tillfällen säga att den struktur som föreslagits av kommissionen samt kommissionens hållning är en garanti för just detta.
Vi föreslår att en självständig översyn ska genomföras lagom till att ERC: s framtida struktur avgörs, senast 2010, med fullt deltagande av olika parter, inte minst det vetenskapliga rådet.
Översynen ska uttryckligen granska för- och nackdelarna med en struktur som grundas på ett verkställande organ och en struktur som grundas på artikel 171 i fördraget.
ERC: s struktur och mekanismer ska ändras i enlighet med dess resultat.
Det ska ske i samråd med parlamentet, men alltid med inställningen att behålla ERC: s totala självständighet i fråga om politiskt inflytande.
När det gäller ERC: s administrativa kostnader och personalkostnader: ja, vi vill ha en slimmad och kostnadseffektiv genomförandestruktur, men nej, vi vet inte ännu tillräckligt mycket för att kunna begära strikta och specifika begränsningar för administrativa kostnader, som skulle kunna riskera att underminera ERC: s funktion från början.
Låt mig gå över till frågan om stamcellsforskning.
Jag vet att detta har varit ett ämne som många av er diskuterat ingående och jag vill säga direkt att jag verkligen respekterar varje personlig åsikt.
Kommissionen lärde sig av den intensiva debatten om det här ämnet under förhandlingarna om det sjätte ramprogrammet.
Vi är övertygade om att vi, mot bakgrund av den mångfald metoder som finns i Europa, bara kan föreslå en ansvarig, försiktig och praktisk metod, och i varje enskilt fall utvärdera och välja denna typ av forskning och utesluta vissa specifika forskningsområden.
Det förfarande som lagts fast för det sjätte ramprogrammet garanterar att vissa stora utmaningar på hälsoområdet och de berörda patienternas hopp hanteras genom denna forskning.
Samtidigt innebär förfarandet att grundläggande etiska principer respekteras på ett sätt som är unikt för ett forskningsprogram som täcker 25 eller fler länder.
Detta förfarande har visat sig fungera och accepteras av medlemsstaterna och av forskarna.
Det vi föreslår är helt enkelt att förfarandet fortsätter under det sjunde ramprogrammet.
Kommissionen bekräftar sin mycket positiva inställning till resultatet av omröstningen om den här frågan i ITRE-utskottet, som helt är i linje med kommissionens förslag och som ger ett ännu mer användbart förtydligande.
Det skulle vara missvisande att göra ett avsteg från detta synsätt, som är en sann kompromiss mellan förespråkare och motståndare till forskning på embryonala stamceller.
Det skulle till exempel ha långtgående konsekvenser att införa ett så kallat brytdatum, som skulle göra området för mänskliga embryonala stamcellslinjer berättigat till gemenskapsmedel eller inte.
Ett sådant brytdatum saknar vetenskaplig eller objektiv grund.
Det skulle kunna hindra europeiska forskare från att använda de linjer som de skapat och tvinga dem att arbeta med linjer som framställts utanför Europa.
Dessutom skulle det allvarligt kunna äventyra åtkomsten till högkvalitativa linjer, som inom detta nya forskningsområde generellt anses vara de senast framställda.
Det skulle på ett onödigt sätt kunna begränsa åtkomsten till specifika stamcellslinjer som är oundgängliga för patienter.
Med andra ord måste det stå klart att ett datum kommer att riskera beteckningen vetenskaplig kvalitet inom det här området, som jag personligen är angelägen om att koppla samman med det sjunde ramprogrammet, så länge som full hänsyn tas till etiska frågor, vilket jag anser att vårt förslag gör helt och hållet.
Ett sista ord angående subsidiaritet: de rådande strikta förfaringssätten och begränsningarna när det gäller forskning på embryonala stamceller respekterar helt och hållet subsidiaritetsprincipen.
Att åberopa de etiska normerna i antingen de mest restriktiva eller liberala länderna skulle helt enkelt strida emot Europeiska unionens grundläggande principer.
Jag kan inte avsluta den här inledningen utan att nämna den mycket breda överenskommelse om Euratomprogrammet, som inkluderar det viktiga internationella vetenskapliga projektet ITER och det Gemensamma forskningscentret, vars uppdrag ni anser vara väldigt viktiga.
Jag är mycket nyfiken på att lyssna till debatten och hoppas att det blir möjligt att lägga till några avslutande kommentarer efteråt.
Parlamentet har verkligen gjort fantastiska framsteg.
Jag hoppas vi kan behålla denna drivkraft.
Att starta FP7 i tid kommer att kräva ökade insatser av oss alla.
Tiden är viktig!
FP7 är en central del av Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning.
Det är på denna grund som Europa kan och ska ge resultat i tid.
Det kommer att vara en viktig signal till våra parter i världen, till hela Europa och till forskarvärlden.
Jag anser att våra tre institutioner aldrig har stått varandra så nära i ett beslut om ett ramprogram.
Med ert stöd kommer vi att kunna nå våra nuvarande mål i tid och mobilisera våra forskare att från slutet av året börja delta i det sjunde ramprogrammet och i genomförandet av ett Europeiskt område för forskningsverksamhet, som omvandlar kunskap till verklig tillväxt och sysselsättning.
Tillsammans kan vi bevisa att Lissabon är tillbaka igen.
