# ID: svediakorp-gov468903
# author: Marios Matsakis (ALDE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-06-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 380
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Även jag skulle vilja gratulera Christa Klaß till hennes utmärkta betänkande.
När det gäller frågan om skydd för grundvattnet har det utan tvekan funnits en stor skillnad i tolkningen och den påföljande viljan att handla mellan parlamentet å ena sidan, och kommissionen och rådet å andra sidan.
Det har varit uppenbart för alla att både kommissionens förslag och rådets gemensamma ståndpunkt inte motsvarar uppmaningarna i artikel 17 i ramdirektivet om grundvatten från 2000.
Detta är både ledsamt och bekymrande och väcker inte oväntat många frågor som bör ställas om anledningarna till denna synbarliga brist på beslutsamhet som de nämnda institutionerna uppvisat.
Varför vill kommissionen och rådet inte ha sådana krav på skydd för grundvattnet som kommer att trygga bevarandet av grundvattnet i ett så naturligt tillstånd som möjligt?
Varför försöker de inte att genom denna lagstiftning uppnå en nivå för grundvattnets kvalitet som är av god dricksvattenstandard?
Varför görs ingen klar åtskillnad mellan sådana fundamentalt viktiga aspekter som prevention och återställande?
Vidare, varför lämnas så många viktiga frågor till medlemsstaternas omdöme, t.ex. bedömningen av de kemiska undersökningarna av grundvatten och definitionen av kriterierna för att vända den ökande koncentrationen av föroreningar.
Man har ju full vetskap om att vissa av dessa stater kommer att handla på ett helt otillräckligt sätt för att bekämpa den alarmerande ökningen av kemiska föroreningar av grundvattnet?
Bara kommissionen och rådet har svaren på dessa och på många andra relaterade frågor.
En kvalificerad gissning skulle dock vara att påverkan från vissa medlemsstaters regeringar har varit oerhört kraftfull och överväldigande eftersom dessa stater helt enkelt inte har viljan att höja kvaliteten på sitt grundvatten.
I detta betänkande görs ett försök att omvandla den gemensamma ståndpunkten till en värdefull rättsakt, som inkluderar områden såsom inbegripandet av den utsläppsrelaterade metoden, där man ser till att de begrepp som används är klara, och råder bot på den förvirring som orsakats av den oklara relationen mellan de olika målen i samband med nitratdirektivet, ramdirektivet om vatten och dotterdirektivet om grundvatten.
Låt oss hoppas att man till slut kommer att producera lagstiftning som kommer att vara både effektiv och leda till att principen om omfattande preventivt grundvattenskydd genomförs.
