# ID: svediakorp-gov468897
# author: Jan Mulder (ALDE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-06-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 487
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Även jag vill börja med att tacka Christa Klaß för hennes arbete.
Jag uppskattade särskilt att hon tog sig tid varje gång jag ville träffa henne, även om vi inte alltid var överens.
Alla är naturligtvis – vilket har sagts många gånger – för rent grundvatten.
Det finns ett uttryck som lyder så här: ” det är bättre att förebygga än att bota ”.
Om det är så framtiden kommer att gestalta sig kan vi bara applådera detta.
Jag delar Johannes Bloklands åsikt att det är av största vikt att vi tar med något om mätmetoder i kompromissen.
Det som betyder mest för mig är att dessa mätmetoder inte blir likadana i hela Europeiska unionen.
De måste vara annorlunda för sandjord än de är för lerjord, och de kan behöva vara olika under en kort växtsäsong än under en lång.
Någonting som fortfarande oroar mig för närvarande, och jag har lagt fram ändringsförslag om detta – och jag citerar inte alltid Johannes Blokland, men han tog upp samma ämne i kväll – är förhållandet till annan befintlig lagstiftning.
Jag tänker särskilt på nitratdirektivet.
Finns det en risk att Bryssel kommer att fortsätta att stapla lagar ovanpå varandra utan att veta vad de håller på med?
Enligt nitratdirektivet kan man hålla 1,7 stora kreatur per hektar.
Enligt grundvattendirektivet bör grundvattnet inte innehålla mer än 50 milligram nitrat.
Föreställ er att följande situation uppstår.
En jordbrukare håller fem kor per hektar och nitratinnehållet i hans grundvatten är 30 milligram.
Han uppfyller inte nitratdirektivet, men däremot grundvattendirektivet.
Vilket direktiv ska gälla i detta fall?
Denna typ av dubbel lagstiftning kräver ett tydligt svar.
Det är orsaken till mitt ändringsförslag om att kommissionen ska beakta de framstegsrapporter som utfärdas, vilket kommer att ske.
Trots att jag knappt kan föreställa mig att någon skulle kunna motsätta sig detta hörde jag föredraganden säga att hon gör det.
Jag anser inte bara att det är häpnadsväckande, utan även beklagligt, eftersom det enda jag ber om är en bättre bedömning för att undvika dubbel lagstiftning.
Detta gäller för övrigt även utsläpp av gödsel, som det redan finns lagstiftning om.
Vi måste undvika att den genomsnittliga EU-medborgaren får intrycket att vi fabricerar någon form av byråkratiskt monster som medborgarna inte har någon kontroll över men som de måste följa blint.
Vi i Nederländerna lärde oss en hel del när vi röstade om den europeiska konstitutionen för över ett år sedan.
Ett av argumenten var tydligt – vi vill inte ha detta byråkratiska monster i Bryssel, och jag är lite orolig över att vi, med denna dubbla lagstiftning, löper stor risk att i slutänden ändå få det.
Därför har jag lagt fram mina ändringsförslag.
