# ID: svediakorp-gov468895
# author: Irena Belohorská (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-06-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: SK
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 379
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Mina damer och herrar!
Jag vill också tacka min parlamentskollega, Christa Klaß, för hennes betänkande, för jag håller med om att den nuvarande lagstiftningen om skydd för grundvattnet är vag när det gäller fastställande av kvalitets- och kvantitetsnormer.
Vi känner alla till att vattenkvaliteten i många delar av Europeiska unionen är bristfällig.
Jag anser att det är viktigt att fokusera på förebyggande.
Vi måste dock även ägna oss åt att rena grundvattenkällor när de redan har förorenats.
Jag anser att medlemsstaterna har fått för mycket spelrum när det gäller fastställandet av vattenkvalitetsnormerna.
Erfarenheterna visar att det ofta är tidskrävande att se till att medlemsstaterna följer lagstiftningen, särskilt när det gäller miljöpolitiska frågor, och att det ibland blir nödvändigt att inleda överträdelseförfaranden i EG-domstolen.
Eftersom grundvattnet inte känner några gränser skulle det vara mer effektivt om medlemsstaterna hade en enhetlig ram för regleringen av vattnets kemiska tillstånd och kvalitet, i stället för att varje land har sina egna normer.
Eftersom grundvattnet rör sig långsamt under jordens yta påverkar mänskliga aktiviteter kvaliteten på detta vatten i stor utsträckning.
Felaktig hantering av deponier, förekomsten av olagliga deponier som ofta innehåller mycket farligt avfall, industri- och jordbruksverksamhet eller bristfälliga avloppssystem utgör alla faror för grundvattnets kvalitet och därför för befolkningens hälsotillstånd.
Att anta en bindande EU-lagstiftning genom att fastställa kvalitetsnormer för grundvatten förefaller vara den enklaste lösningen.
Samtidigt skulle det vara nödvändigt att följa upp genomförandet av denna lagstiftning genom effektiv övervakning av Europeiska miljöbyrån.
Slovakien står också inför stora problem med dricksvattenförsörjningen till allmänheten.
Cirka hälften av landet försörjs från grundvattenkällor.
Resten förlitar sig på ytvattenskällor.
Det är här som stora föroreningar uppstår, eftersom avloppssystemen i denna del av landet inte är färdigställda.
Med otillräckliga eller obefintliga avloppssystem i vissa områden, särskilt i östra Slovakien, är det rimligt att säga att människorna där dricker vatten som inte är rent.
Sådant vatten är ofta orsak till hög sjuklighet på grund av mag-, tarm- och infektionssjukdomar.
I själva verket skulle det vara bättre att använda pengarna till att färdigställa avloppssystemen i stället för att slösa bort dem på dyra behandlingar och vaccinationer.
