# ID: svediakorp-gov468771
# author: Vytautas Landsbergis (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-06-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 347
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Kommissionens beslut att lämna Litauen utanför euroområdet och de medföljande möjligheterna till en snabbare integration med de mer utvecklade länderna grundades på ett formellt meddelande om att Litauens ekonomi överskridit inflationsgränsen, vilket verkligen skedde med en minimal och omtvistad marginal.
Regeringen i Vilnius föll i går, mer tyngda av större misstag och misslyckanden än av bristande intresse och försiktighet när det gällde att hålla inflationsprogrammet på en positiv nivå och därmed undvika risken att hamna några decimaler åt fel håll.
Denna medlemsstat borde inte ha nöjt sig med att följa spelreglerna på den europeiska arenan, särskilt inte eftersom den är ny och eftersom den inte är stor.
Nu måste jag tyvärr meddela att en orättvis behandling av medlemsstaterna förekommer på högre nivå inom EU: s ledande organ, som kommissionen.
När två större medlemsstater inte följde stabilitetspakten – och det var inte marginellt, som i Litauens fall – klandrades eller bestraffades inte de större staterna, utan prisades istället.
Det olämpliga ekonomiska uppträdandet ändrades inte, utan lagen ändrades istället så att den passade det olämpliga uppträdandet.
I vårt fall bestraffade kommissionen inte vår tidigare regering, utan istället sköts hela nationen åt sidan.
Dessutom hände något dåligt med EU: s östra gräns efter att Ryssland bröt mot president Vladimir Putins bindande undertecknande vid toppmötet 2003, där man lovade EU att slutföra överenskommelserna med Estland och Lettland väldigt snart.
Ryssland avsade sig till och med ett dokument som redan hade ratificerats av det estniska parlamentet.
EU: s hållning föreföll ganska skamlig: istället för att stå vid medlemsstatens sida blidkade EU Ryssland och överlät åt Estland att ensamma hantera storebror.
Jag skulle vilja att mitt land, Litauen, anslöt sig till euroområdet, men även till det gemensamma europeiska området för energitrygghet.
När det gäller euroområdet antog Europaparlamentet några positiva yttranden i form av ändringsförslag som var kritiska mot kommissionen, och därför ändrade jag mig och röstade för Werner Langens betänkande.
