# ID: svediakorp-gov468695
# author: Amalia Sartori (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-06-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 298
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag vill tala om denna extremt känsliga fråga som Véronique De Keyser har tagit upp på ett mycket intelligent och mycket noggrant sätt.
Även jag tänker lyfta fram tre grundläggande punkter som belystes i betänkandet och som jag vill betona här.
Den första punkten gäller det urgamla gisslet med sexuellt våld i krigstid.
Jag anser att det bara kan finnas ett modernt svar på detta urgamla gissel (vi är alla bekanta med det och jag ska inte nämna det igen nu): kort sagt, nolltolerans från alla samhällen som betraktar sig som en demokrati, precis som vårt eget.
Den andra punkten: nolltolerans innebär många saker, bland annat hårdare tag genom att bestraffa dessa brott och inte acceptera ursäkter av något slag.
Den andra punkten däremot är nyare och det är det faktum att kvinnor själva begår våldshandlingar.
De kan göra det, återigen, delvis som offer, som i fallet med kvinnliga självmordsbombare, vilka ännu en gång ofta utnyttjas, men det måste erkännas att det finns fall där kvinnor, i jämställdhetens namn, har använt våld precis som alla andra.
Även i sådana fall bör det inte finnas någon genustolerans så att säga.
Det finns ett tredje faktum som berör mig ännu mer och som jag vill betona starkare: kvinnornas roll är så viktig att man till och med talar om kvotering av kvinnor i alla politiska och administrativa sammanhang som berör krigsfrågor.
Jag vill se dem sitta vid alla bord där fred och återuppbyggnad diskuteras.
Jag anser att kvinnors närvaro på detta område är vad världen kan erbjuda i termer av modernitet och demokrati: ett verkligt nytt, samtida bidrag.
