# ID: svediakorp-gov468688
# author: Benita Ferrero-Waldner, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-06-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 742
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman, fru De Keyser, mina damer och herrar!
Allra först vill jag tacka kammaren för denna mycket viktiga debatt och för det viktiga betänkandet.
I betänkandet talas om kvinnor som offer, kvinnor som fredsfaktorer och kvinnor som krigsfaktorer.
Vi ser också de tre utvecklingslinjerna, och jag håller med er om att alla lagstiftningsinstrument redan finns på plats men att det som oftast krävs är att de tillämpas på ett mycket bättre sätt.
Vi måste alla arbeta mot det målet, och jag lovar att försöka åstadkomma en förändring, åtminstone i de områden där jag är ansvarig.
Vi har förbundit oss att tillämpa FN: s säkerhetsråds resolution 1325 från oktober 2000, om kvinnor, fred och säkerhet, där också alla dessa frågor nämns.
I ert betänkande talas om kvinnor i konflikter och som fredsuppbyggare ur många olika synvinklar.
Jag stöder det förhållningssättet, för kvinnor får inte bara ses som offer.
Mycket ofta är de huvudaktörer när det gäller att främja fred.
I Palestina och Israel kan vi t.ex. se att kvinnor går samman och att det är kvinnorna i samhället som skulle vilja gå framåt med fredsskapande.
Den kvinnliga självmordsbombaren är ett slående exempel på hur sammansatt frågan är och en företeelse som förtjänar att studeras ytterligare.
Och, som ni sa, mycket ofta handlar det om kvinnor som i viss utsträckning är isolerade i sina egna samhällen och som därmed naturligtvis inte har någon annan chans, inte längre bryr sig om sitt liv och sedan blir självmordsbombare.
Kommissionens tvåstegsstrategi för att främja jämställdhet mellan könen i andra länder återspeglas tydligt i betänkandet.
För det första tar vi in jämställdhetsaspekten i alla riktlinjer och program – ett slags ” mainstreaming ”.
För det andra finansierar också vi särskilda projekt som ska gynna kvinnor.
Jag är övertygad om att den strategin kommer att vara effektiv även i framtiden.
Både integrering av jämställdhetsaspekten och särskilda åtgärder kommer att krävas i fortsättningen, men det handlar också om att förändra de samhällena.
Det handlar om att förändra mentaliteten i samhällena, som ni mycket riktigt sa.
Integrering av jämställdhetsperspektivet är viktigt eftersom fredsskapande innefattar en mångfald områden.
Där återfinns fredsförhandlingar, fredsbevarande arbete, demobilisering, avväpning, återintegrering och rehabilitering.
Där har kvinnor alltid sin roll – vare sig de är mödrar, systrar osv.
Kvinnorna finns där i samhället, och de ser vad som sker.
Det är också mycket viktigt med valövervakningsuppdrag, reformer av säkerhetssektorn, institutionsuppbyggande och, i synnerhet, ett stärkande av det civila samhället.
Vi har även utbildningsprogram som möjligen kan förbättras i framtiden, där mer än 800 tjänstemän från kommissionen och annan personal deltar i kanaliseringen av genomförandet av programmen.
Ett annat exempel som hänger ihop med kapacitetsuppbyggnad, som är högst betydelsefullt här, är att vi stöder utbildning i krishantering som är avsedd för experter från medlemsstaterna på detta område.
Att främja jämställdhet mellan könen i krishantering och konfliktlösning är en väsentlig del i hela den utbildningen.
Jämställdhetsaspekten finns där.
Jag säger att stödet till organisationer i det civila samhället spelar en nyckelroll, och jag menar att så verkligen är fallet när det gäller t.ex. kvinnor i Bosnien och Kosovo men också när det gäller utbildning av kvinnor i konfliktlösning i Rwanda eller Burundi och att stärka kvinnors aktiva deltagande i fredsprocesser runtom i världen, som i Georgien och Colombia.
Genom ECHO, vårt humanitära program, stöder vi också flera projekt som riktas mot kvinnor i drabbade områden som Afghanistan, Burundi och Demokratiska republiken Kongo.
I år fokuserar vi också, inom Europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter, på frågor som likabehandling, kvinnor som är offer för könsrelaterat våld i konfliktområden samt handel med kvinnor och barn.
Det finns alltså ett imponerande stort antal förslag om projekt på området Totalt finns 9,7 miljoner euro tillgängligt för denna kampanj från 2005 års budget och årets budget.
Därutöver kommer vi i år att lägga ännu större vikt vid jämställdhetsfrågor vid stöd till konfliktförebyggande nätverk.
Här måste vi uppmuntra det civila samhället, tankesmedjor och den akademiska världen att komma med analyser utifrån.
Sedan får vi se hur vi kan tillämpa dem.
