# ID: svediakorp-gov468685
# author: Katalin Lévai (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-06-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: HU
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 316
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Mina damer och herrar!
Jag föreslår att vi antar det betänkande som utarbetats av Lívia Járóka och som handlar om romska kvinnors situation i Europeiska unionen.
Även om man i betänkandet målar upp en mycket mörk bild av situationen för de romska kvinnorna och romerna i allmänhet – av deras många sociala nackdelar, fattigdom, försvarslöshet, och den diskriminering de utsätts för, särskilt i de nya medlemsstaterna och i kandidatländerna – är varje ord i betänkandet sant.
Romerna är definitivt den mest missgynnade gruppen i samhället: deras livslängd är kortare än genomsnittet, de är ofta uteslutna från hälsovård, romska kvinnor faller lättare offer för vit slavhandel, och klyftan mellan utbildningsnivån för romer och icke-romer blir oacceptabelt bred.
Detta sakernas tillstånd stöddes under två sammanträden i det romska forumet i Europaparlamentet som hölls den 28 juni 2005 och den 22 mars 2006 och där man diskuterade landrapporter och lade fram personliga erfarenheter.
Utifrån EU: s värderingar och policy har lagstiftarna redan stiftat flera lagar mot rasdiskriminering och till stöd för kvinnors jämställdhet.
Jag är emellertid övertygad om att vi behöver göra mycket mer, både i medlemsstaterna och på EU-nivå när det gäller att stifta lagar, öka kunskapen om mänskliga rättigheter och straffa diskriminering.
Även när vi verkligen har lämpliga lagar hamnar deras genomförande på medlemsstatsnivå efter Europeiska unionens rättsliga krav.
Vi behöver därför integrerat stöd och integrerad politik inom gemenskapen som skapar möjligheter.
Vi behöver solidaritet när det gäller att bekämpa fattigdomen.
Vi behöver resurser som faktiskt kan förändra situationen för romerna och de romska kvinnorna.
Vi behöver utbildning och sysselsättning.
Vi behöver utveckling i de mindre regionerna.
Jag anser också att massmediernas positiva roll är mycket viktig när det gäller att bekämpa fördomar, stärka romernas identitet och sprida deras kultur.
