# ID: svediakorp-gov468597
# author: Guntars Krasts, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: LV
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 308
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Det är omöjligt att inte instämma med många slutsatser i betänkandet.
Vilka invändningar kan man ha mot en förpliktelse att noggrant följa villkoren i fördraget?
Detta är som sig bör, och jag själv delar denna uppfattning.
Om detta tillvägagångssätt hade tillämpats på ett konsekvent sätt skulle historien om euroområdets uppkomst varit en helt annan, och det är till och med tänkbart att antalet nuvarande medlemmar i euroområdet skulle ha varit annorlunda.
En tredjedel av de nuvarande medlemmarna gick med i strid mot något av kriterierna.
I själva verket användes inträdeskriteriet endast som referens, och politiska beslut var det som avgjorde.
Det är inte förvånande eftersom kriteriets ekonomiska grund i många fall är mycket tvivelaktig.
Den tillåtna inflationsnivån fastställdes exempelvis också med avseende på länder som inte är med i euroområdet, och det mest paradoxala av allt är att de bästa inflationsindikatorerna skiljer sig från ECB: s uppfattning om den bästa nivån för prisstabiliteten i euroområdet.
Kravet att länderna ska uppnå en stabil växlingskurs gör tillsammans med inflationsindikatorerna detta kriterium ännu mer motsägande.
ECB gör inte ens gällande att försöka genomföra detta i euroområdet.
Den oro som uttrycks i betänkandet angående eventuella problem med ansökningsländerna efter anslutningen till euroområdet kan inte tillskrivas små, flexibla ekonomier som till exempel Estland, Lettland och Litauen.
Dessa är också öppna ekonomier som sedan början av 1990-talet har haft fasta långsiktiga växlingskurser.
Om Litauen, som avviker ytterst lite från inflationskriteriet, inte godkänns som medlem i euroområdet så är det uppenbarligen ett politiskt beslut.
Jag skulle stödja betänkandet om det verkligen var inriktat på att förbättra anslutningskriterierna i framtiden.
Så är tyvärr inte fallet, utan betänkandet handlar snarare om frågan om den beryktade polska rörmokaren.
