# ID: svediakorp-gov468550
# author: Csaba Sándor Tabajdi (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: HU
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 179
# sentences: 7
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Efter Köpenhamnsförklaringen 1993 har ett av kriterierna för anslutning varit att minoriteters rättigheter ska tillgodoses.
Det råder en avsevärd skillnad mellan systemen för skydd för minoriteters rättigheter i de tio nya och de femton gamla medlemsstaterna.
Samtliga tio nya medlemsstater ratificerade Europarådets båda juridiskt bindande dokument om skydd för minoriteters rättigheter, det vill säga den europeiska stadgan för regionala språk och minoritetsspråk samt ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter, men tre av de gamla medlemsstaterna, nämligen Frankrike, Belgien och Grekland, har ännu inte gjort detta.
De gamla medlemsstaterna bör se till att hinna ifatt de nya medlemsstaterna när det gäller skyddet för minoriteter.
Det är betecknande att regionala språk och minoritetsspråk helt har förbigåtts i Manolis Mavromattis betänkande om språklig mångfald, som nyligen antogs av parlamentet.
Det är typiskt att de avsnitt där minoritetsspråken behandlas helt har utelämnats i den så kallade plan D som kommissionen lade fram i syfte att återvinna EU-medborgarnas förtroende, trots att var sjunde EU-medborgare talar ett minoritetsspråk.
