# ID: svediakorp-gov468538
# author: Benoît Hamon (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 225
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Förenta staterna och EU måste intensifiera sin dialog och sitt samarbete på det ekonomiska och affärsmässiga området, liksom på regleringsområdet eller till och med på det sociala området genom att främja hederligt arbete, vilket givetvis är ett önskemål från fackföreningarna på båda sidor om Atlanten.
Frågan gäller alltså inte om de transatlantiska förbindelserna bör förbättras utan hur de kan förbättras.
Jag anser därför inte att lösningen nödvändigtvis ligger i att en gränsöverskridande transatlantisk marknad upprättas senast 2015.
Är alla hinder för den transatlantiska marknaden av ondo?
Nej.
Vill vi öppna våra marknader för genetiskt modifierade organismer (GMO) eller för kött från djur som fötts upp på hormoner?
Nej.
Jag vill därför att den transatlantiska agendan ska grundas på praktisk forskning av allmänt europeiskt intresse och inte på en ovillkorlig anslutning till frihandelsdoktrinen som ett mål i sig.
Jag tvivlar också på att detta verkligen är rätt tidpunkt att föreslå ett bilateralt initiativ av denna omfattning, när vår amerikanske partner hotar den globala makroekonomiska stabiliteten genom att tillåta ett skenande handels- och budgetunderskott, samtidigt som landet dels offentligt ifrågasätter multilateralismens fördelar och principer, dels motsätter sig initiativ som Kyotoprotokollet eller den internationella brottmålsdomstolen.
Jag vill att Erika Manns utmärkta betänkande ändras mot bakgrund av detta.
