# ID: svediakorp-gov468513
# author: Ursula Plassnik, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,487
# sentences: 61
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman, mina damer och herrar!
EU har förmodligen inte så nära och intensiva förbindelser med någon annan partner i världen som med Förenta staterna.
Det behöver alltså inte sägas att det är en fråga av yttersta vikt för varje ordförandeskap att det finns ett starkt och välfungerande nätverk med kontakter.
När man ser tillbaka utmärktes förbindelserna 2005 på det hela taget av en positiv utveckling.
Vi har gjort avsevärda framsteg i flera frågor, och vi upprätthåller – vilket ofta är fallet innan man beslutar om en policy – en dialog för att sammanjämka våra åsikter.
Tänk till exempel på frågan om att främja demokratin, där vi kan ta åt oss äran för vårt nära samarbete under presidentvalet i Vitryssland.
Under tiden före valet förklarade vi om och om igen att vi förespråkade ett fritt och rättvist valförfarande.
Vi uppmanade till skydd för oppositionen och antog parallella strategier för att stödja de demokratiska krafterna.
Efter valet, som varken var fritt eller rättvist, kom vi också överens om att införa reserestriktioner och riktade ekonomiska sanktioner mot regeringsledamöter och andra ledande personer.
När det handlar om att främja demokratin gäller i stort sett samma sak för Ukraina, där vi arbetar nära tillsammans med Förenta staterna för att konsolidera demokratiska och marknadsekonomiska strukturer.
Ett annat exempel på ett mycket nära och framgångsrikt pågående samarbete är västra Balkan.
I det fallet är vi överens om det nödvändiga europeiska eller snarare europeisk-atlantiska perspektivet för staterna på västra Balkan.
Vi arbetar i kontaktgruppen för en gemensam ståndpunkt för de slutliga samtalen om Kosovos status.
Vi bekräftar vårt åtagande som gäller en kontinuerlig internationell närvaro, och vi är övertygade om att ett nära samarbete på grundval av lika rättigheter för EU och Nato när det gäller säkerhetspolitik är oundgängligt.
Ytterligare ett exempel är fredsprocessen i Mellanöstern, där vi kontinuerligt arbetar mycket nära tillsammans för att samordna vår ståndpunkt inom ramen för kvartetten och på grundval av färdplanen – som nu är ett tema med särskild betydelse, med tanke på valet och de nya israeliska och palestinska regeringarna.
Kanske ni tillåter att jag här helt kort kommenterar Iran.
I morgon kommer ett möte med utrikesministrarna att äga rum i Wien, där EU-trojkan, Javier Solana, Kina, Ryssland och Förenta staterna kommer att delta.
Avsikten är att vid detta möte lägga sista handen vid ett erbjudande till Iran, som bör göra det möjligt för landet att använda kärnenergi uteslutande för fredliga ändamål.
Samtidigt måste vi vara absolut säkra på att Iran inte använder eller snarare utvecklar kärnenergi för något annat ändamål.
I dag hörde vi med intresse att min amerikanska kollega Condoleezza Rice har talat om möjligheten till nyare och mer positiva förbindelser mellan Förenta staterna och Iran.
Vi betraktar detta som en viktig signal och hoppas att ett aktivt amerikanskt deltagande kommer att hjälpa oss att bygga ett nytt samarbete med Iran.
Här är en direkt dialog mellan Washington och Teheran förvisso av mycket stor betydelse.
Stabilitet och säkerhet, fred och välstånd är också de högsta gemensamma målen för det transatlantiska samarbetet när det gäller Irak, Afghanistan, Haiti, Sudan och Demokratiska republiken Kongo.
När det gäller rättsliga och inrikes frågor lyckades vi under det österrikiska ordförandeskapet engagera Förenta staterna i genomförandet av strategin för utrikespolitik.
Flera viktiga utmaningar väcker överlappande politiska frågor i sina olika aspekter, och de kräver fortfarande särskild uppmärksamhet, t.ex. internationell humanitär lagstiftning, antiterrorism och samarbete i krishantering.
Det bör nämnas att det finns frågor där vi har mycket olika åsikter, och i denna omfattande dialog måste de diskuteras.
Guantánamo – som vi just har diskuterat – är en av dessa frågor.
Inte desto mindre är det viktigt att nämna i sammanhanget att experternas dialog om internationell lagstiftning, som påbörjades under vårt ordförandeskap, tjänar till att komma fram till ståndpunkter i enlighet med våra gemensamma grundläggande värderingar.
Andra kontroversiella frågor som vi alltid tar upp på dagordningen för formella toppmöten mellan EU och Förenta staterna är programmet för viseringsundantag och Internationella brottmålsdomstolen.
Vi delar åsikt i många multilaterala frågor, och vi arbetar hand i hand, men Internationella brottmålsdomstolen är en av de frågor där vi har olika åsikter.
Vi är också kritiska till Förenta staternas försök att sluta avtal med tredjeländer i enlighet med punkt 98 i Romstadgan, eftersom detta strider mot Internationella brottmålsdomstolens syfte att ha en universellt giltig jurisdiktion.
Men låt mig också nämna en positiv aspekt i sammanhanget, nämligen att Förenta staterna har tillåtit beivrande av krigsförbrytelser i Sudan.
En viktig del som jag hänvisade till tidigare är ekonomiska förbindelser.
Med tanke på den höga graden av ekonomisk sammanlänkning och ömsesidigt beroende måste en framgångsrik fortsättning på utvecklingen av våra ekonomiska förbindelser prioriteras.
Vi är varandras viktigaste handelspartner.
Två tredjedelar av de direkta investeringarna i EU kommer från Förenta staterna, och våra motsvarande investeringar i Förenta staterna uppgår för närvarande till 1 500 miljarder euro.
Den ömsesidiga handeln uppgår till ungefär 1 miljard euro per dag.
Med tanke på vår gemensamma del av världsproduktionen har EU och Förenta staterna ett särskilt globalt ansvar, och därför är det viktigt att vi har ett nära samarbete också i ekonomiska frågor och gemensamt strävar efter att fortlöpande undanröja handelshinder.
Jag är säker på att kommissionen kommer att undersöka denna fråga ännu mer detaljerat.
Sedan vårens toppmöte har vi åstadkommit en hel del för att genomföra det arbetsprogram vi kommit överens om, till exempel det första mötet med forumet för lagstiftnings- och tillsynssamarbete.
Det behandlar bland annat minskningen eller snarare undanröjandet av handelshinder som uppstår på grund av olika säkerhetsbestämmelser för bilar eller andra varor.
Dessutom arbetar vi på en gemensam strategi för skydd av immateriell äganderätt.
Vi välkomnar parlamentets förslag och rekommendationer, som uttryckts i Elmar Broks och Erika Manns betänkanden.
I betänkandena visas mycket tydligt hur hårt vi alla arbetar tillsammans med förenade ansträngningar, och även att förbättringen av de transatlantiska förbindelserna är en lika viktig fråga för er som för rådet och kommissionen.
Mot bakgrund av detta vill jag också nämna att ett möte i de transatlantiska lagstiftarnas dialog – en viktig del av våra förbindelser – nyligen ägde rum i Wien.
För att gå vidare till den särskilda frågan om det transatlantiska partnerskapsavtalet som diskuterades i betänkandet förefaller det som om tiden ännu inte är mogen för detta, och därför rekommenderar ordförandeskapet att man i första hand fortsätter att bygga upp det befintliga praktiska samarbetet.
Den nya transatlantiska agendan från 1995 är även i fortsättningen den tillämpliga ramen för våra förbindelser.
Eftersom vi har fått klara signaler från Förenta staterna att man är lite försiktig när det gäller att ytterligare formalisera förbindelserna, har vi valt att koncentrera oss på innehållet och konkreta resultat, och strävar nu efter ett mer effektivt utnyttjande av befintliga strukturer.
De regelbundna formella mötena med chefstjänstemän kompletteras väl med många ytterligare kontakter och överenskommelser på alla områden som är av gemensamt intresse.
De har gjort den politiska dialogen mer strategisk och samtidigt mer konkret.
På många områden som hänvisas till i parlamentets betänkanden har vi redan ett nära samarbete, och därför finns det gemensamma åtgärder.
Nästa toppmöte i juni 2006 i Wien förbereds för närvarande av rådet och kommissionen.
Vårt mål för toppmötet är att bibehålla den nuvarande dynamiken i de transatlantiska förbindelserna.
Vi vill också skapa nya initiativ för ytterligare samarbete inför nästa toppmöte, där en särskilt viktig fråga för oss är att få ut bättre information om intensiteten, vikten och nyttan av det transatlantiska partnerskapet också till EU-medborgarna.
Vi har därför beslutat att koncentrera oss på ett uttalande från toppmötet som siktar framåt och är så koncist och konkret som möjligt, och komplettera detta med lägesrapporter för politiska och ekonomiska områden.
Men vi kommer också att meddela våra framtida prioriteringar vid toppmötet.
Dessa gäller bland annat ett stärkt samarbete för att främja freden i världen och främja demokrati och mänskliga rättigheter, vidare en ny dialog om energitrygghet, slutande av ett avtal om flygtrafik och koncentrering på genomförande av immateriell äganderätt i tredjeland.
EU och Förenta staterna är oupplösligt förbundna med varandra, inte bara historiskt, utan också tack vare gemensamma värderingar.
Endast tillsammans kan vi möta de globala utmaningarna.
Våra många gemensamma ekonomiska och politiska intressen samt våra säkerhetsintressen uppväger de skillnader som kan och måste finnas mellan partner.
Vi är när allt kommer omkring nödvändiga partner för varandra, partner som tillsammans måste bära ett globalt ansvar.
