# ID: svediakorp-gov468484
# author: Bogdan Klich (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 369
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag välkomnar verkligen den debatt som vi för i dag, för vi måste vara klara över att vi i parlamentet under det senaste året har slösat bort den period för eftertanke som ursprungligen tillkännagavs.
Jag får också intrycket av att parlamentet har fastnat i sina tidigare ståndpunkter, där förespråkare förblir förespråkare och motståndare förblir motståndare.
Vi har inte letat efter någon riktig väg ut ur den konstitutionella kris som EU står inför.
Under tiden har expertorgan lagt fram åtminstone ett dussin olika lösningar på den konstitutionella krisen.
Jag vill ta upp en av dem i detalj, för jag vill att alla ledamöter som är närvarande ska uppmärksamma den.
Det är varianten ” den lilla konstitutionen ”, dvs. genomförandet av de bestämmelser i det befintliga dokumentet som är mest konstitutionella till sin karaktär, och då syftar jag på bestämmelserna i avsnitt ett och två i en konstitution.
De bestämmelser som är mer verkställande till sin natur skulle då genomföras genom reformer av primär lagstiftning och användande av sekundära lagstiftningsinstrument.
Med tanke på fiaskot med folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna ser det ut som om vi borde göra allt vi kan för att försvara konstitutionsfördraget.
Detta berättigas genom svaren på följande tre frågor.
För det första, vill vi verkligen ha en mer långtgående europeisk union, eller med andra ord, vill vi ha mer Europa?
Svaret på denna fråga är, åtminstone i mina politiska kretsar, ja, vi vill ha mer Europa, för endast en fördjupad integration kan möjliggöra en starkare, mer effektiv och mer demokratisk union.
Den andra frågan är om vi vill ha en konstitution eller inte.
Ja, vi vill ha en konstitution, för konstitutionen ger oss möjlighet till en starkare, mer effektiv och mer demokratisk union.
Den tredje frågan, slutligen, är om vi vill ha just detta konstitutionsfördrag.
Ja, det vill vi, men inte till varje pris.
Vi måste acceptera den politiska verkligheten och vara så flexibla som möjligt och bara tillämpa lösningar som är genomförbara i den specifika situationen.
