# ID: svediakorp-gov468483
# author: Maria Berger (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 251
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Ordföranden för min grupp, Martin Schulz, sa att han skulle vilja se fler regeringschefer som Guy Verhofstadt.
Jag vill fortsätta på detta tema och säga att jag i synnerhet skulle vilja se en ordförande för kommissionen med ett så stort engagemang för EU: s framtid.
Jag ska ta vid där den förre talaren slutade.
I sin kritik av den defekta ekonomiska och sociala politiken belyste han bland annat Lissabonprocessen och den här öppna samordningsmetoden.
Jag anser att denna metod är ett synnerligen bra exempel på ett misstolkande av subsidiaritetsprincipen, eftersom medlemsstaterna formellt insisterar på sina befogenheter på dessa områden, men faktiskt inte är medvetna, eller bara delvis medvetna, om vilka dessa är.
Följden av allt detta är att skadan antas ha orsakats av Europeiska unionen, och medlemsstaterna ses inte som ansvariga.
Vi vet att alla våra brister när det gäller ekonomisk och social politik olyckligtvis inte kommer att lösas med hjälp av detta konstitutionsfördrag.
Dessa brister utgjorde också grunden för vårt misslyckande i konventet, då vi nästan inte uppnådde någonting, eller i alla fall inte mycket, på detta område.
Min fråga lyder som följer: vilka lösningar, utöver de möjligheter på euroområdet som redan har påpekats, räknar ni med inom vilka vi, trots fasthållande av detta konstitutionsfördrag, kan säkra innehållet i fördraget med som syfte att likväl göra ytterligare framsteg på detta område?
