# ID: svediakorp-gov468475
# author: Timothy Kirkhope (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 403
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr premiärminister!
Jag måste tyvärr tacka nej till det generösa kravet på solidaritet när det gäller konstitutionen, men det gläder mig att vi nu kan föra en seriös debatt om EU: s framtid.
EU behöver en debatt, och europeiska ledare behöver höra och begripa vad människor säger till dem, särskilt efter sammanträdet med utrikesministrarna förra helgen.
Uppenbarligen förklarade ingen konstitutionen död vid mötet.
Den nederländska utrikesministern har dock vid ett antal tillfällen sagt att efter ” nejet ” i omröstningen i hans land förra året är detta i själva verket ståndpunkten.
Vem har rätt?
Vi måste få veta.
Ministrarna kom överens om att låta diskussionen pågå under åtminstone ett år till.
Jag tycker att det är ett misstag.
Ingen tror på allvar att konstitutionen åter kan läggas fram på ett trovärdigt sätt inför Frankrikes och Nederländernas folk, som redan har sagt sitt.
Detta skulle bara bidra till att stärka känslan bland våra folk att EU fortsätter att helt glömma bort deras problem och prioriteringar.
Hela meningen med Laekenförklaringen 2001 var att EU behövde finna medel för att komma närmare sina medborgare och göra institutionerna mer genomblickbara och redovisningsskyldiga.
Tyvärr misslyckades man i konstitutionen med dessa grundläggande prövningar.
Men det gläder mig att utrikesministrarna kom överens om att godbitarna inte skulle plockas ur konstitutionen under tiden som debatten fortsätter.
EU: s framtid är naturligtvis ett mycket viktigt ämne: den typ av Europa som vi vill leva i är viktigt för våra länder och folk.
Jag har en mycket positiv syn på ett EU bestående av nationalstater som samarbetar närmare än någonsin.
Jag vill se att EU börjar arbeta på en ny dagordning: en reformerande dagordning med hjälp av vilken man effektivt kan tackla känslan av främlingskap mellan institutionerna i Bryssel, en reformerande dagordning där man arbetar för grundläggande ekonomisk reform genom avreglering och öppnare marknader, och där man sätter tillväxt överst bland prioriteringarna.
Jag skulle också vilja se ett mer betydande och mer effektivt mellanstatligt samarbete när det gäller att tackla miljöutmaningarna och kampen mot terrorismens gissel.
Det stora felet som EU: s ledare gör är att anta att ingen av de stora utmaningar som vi står inför kan lösas utan en konstitution.
Det tror jag att de kan.
