# ID: svediakorp-gov468468
# author: Philippe Busquin (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 249
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr Verhofstadt!
Jag vill, samtidigt som jag tackar Guy Verhofstadt för hans utmärkta och beslutsamma tal, ta upp två aspekter igen.
Den första aspekten är tidsfaktorn.
Verhofstadt betonade problemet med Lissabonprocessen.
Vi har ingen tid att förlora.
Fem år för gemenskapspatentet är idiotiskt.
Jag vill vidare säga att stats- och regeringscheferna har ett mycket stort ansvar när det gäller budgetramen för exempelvis forskningsprogrammet, som i själva verket har mindre medel under 2007, 2008 och 2009 än under 2006.
Det föreligger säkerligen en motsägelse här mellan ord och verklighet.
Jag anser också att metoden – öppen samordning – har visat sig vara otillräcklig.
Instrumenten i gemenskapspolitiken stöds därmed inte i budgeten.
Det är följaktligen inte möjligt att skapa en politik som grundas på verkliga förhållanden.
Den andra aspekten som jag vill gå in på, mycket kortfattat naturligtvis, är den sociala aspekten.
Vi har talat om avvisandet av konstitutionen.
Det stämmer, och ni hänvisade med rätta till detta, att den sociala aspekten fanns där för 50 år sedan: det fanns hopp om en social förbättring efter kriget.
I dag har inte människor den känslan.
Därför skulle en prioritet vara att skapa en europeisk social ” orm ” som skulle möjliggöra ett förverkligande av konkreta insatser också på detta område, på samma sätt som Europeiska monetära unionen inrättades utifrån den europeiska valutaormen.
