# ID: svediakorp-gov468448
# author: Martin Schulz (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,106
# sentences: 57
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


,.
Herr talman, mina damer och herrar!
Tack så mycket för ert tal, herr Verhofstadt.
Ni sa att vi behöver mod, och jag tyckte att ert tal var mycket modigt.
Jag har sällan hört en ledamot av Europeiska rådet vara så kritisk till institutionen som ni just var.
Det stämmer att krisen inom EU också delvis är en kris för de europeiska stats- och regeringscheferna.
Jag lovar er – och detta är något som jag säger ofta – att jag i framtiden kommer att säga: det är till viss del en kris för de europeiska stats- och regeringscheferna minus Jean-Claude Juncker och Guy Verhofstadt.
Det står helt klart att både ni och Jean-Claude Juncker, efter det som ni har sagt här och det som han sa förra veckan, visar ett tydligt åtagande.
Det är inte bara ett åtagande för att stärka integration eller utvidgning.
Ni har gjort ett åtagande gentemot något som verkligen borde vara självklart för en stats- eller regeringschef, nämligen att ni håller det som ni har sagt eller gjort.
I Rom skrev alla de stats- och regeringschefer som sitter i rådet och på ett ceremoniöst sätt deltar i toppmötet – det hade knappast kunnat vara mer formellt – under detta fördrag, men vissa av dem åkte sedan hem och agerade som om de inte hade någon aning om var de hade varit.
Detta är en del av den kris som omgärdar denna konstitution.
Ni ska ha oerhört stor heder för att ni stod upp för det så tydligt.
Jag kan tala om för er att jag skulle ha tyckt om att höra ett tal som det som ni gav i dag från vissa ledare för andra EU-institutioner.
Herr Verhofstadt!
Jag skulle vilja diskutera två element som ni direkt hänvisade till.
Frågan om vi kommer att få 20 ” ja ” -röster, och hur vi borde hantera de två ” nej ” -rösterna, är viktig.
Vi har nu femton stater.
Vi välkomnar i mycket hög grad att det finska ordförandeskapet för rådet har ställt sig upp och sagt: nej, för oss är inte konstitutionen död.
Matti Vanhanen gör samma sak som ni.
Min regering säger att han har skrivit under konstitutionsfördraget.
Vi vill att vårt parlament beslutar.
Detta är det logiska och normala tillvägagångssättet.
Estländarna ratificerade konstitutionen för några veckor sedan.
Jag förstår inte varför vi inte skulle kunna nå siffran 20, så att avtalet mellan stats- och regeringscheferna som ni hänvisade till – inte avtalet som ingåtts av Europaparlamentet, utan avtalet som ingåtts av stats- och regeringscheferna – kan träda i kraft.
Av denna anledning får vi inte ge upp konstitutionsfördraget, och det är obetänksamt av överordnade företrädare för Europeiska unionen att säga ” låt oss tänka på något annat ”, snarare än att först av allt föra ratificeringsförfarandet ända fram till slutet.
Detta var ett viktigt uttalande som ni gjorde inför parlamentet i dag.
Ni hänvisade också till en annan särskilt viktig punkt.
Frågan om hur vi inom Europeiska unionen bedömer det som har skett skiljer sig från ett politiskt läger till ett annat och från ett lands politiska klass till en annan.
Det finns dock en sak som jag är säker på.
Herr Poettering!
I morse talade jag också med den nederländska utrikesministern, Atzo Nicolaï.
Undersökningar i Nederländerna visar att flertalet nederländare är för Europeiska unionen.
Samma personer som röstade ” nej ” i folkomröstningen säger ” ja ” när de uttryckligen utfrågas om de vill ha mer EU.
De vill ha mer socialt skydd, mer miljöskydd och mer stabilitet.
Varför röstade de då inte för denna konstitution, som tillhandahåller mer socialt skydd, mer miljöskydd och mer stabilitet?
De måste ha sina skäl.
Det är naturligtvis delvis på grund av problem inom EU, men det beror också på inrikespolitiken i dessa länder.
Jag är ganska säker på att om Jacques Chirac hade sagt till det franska folket att han skulle avgå om de godkände konstitutionen, så skulle det ha varit en överväldigande majoritet för konstitutionen i Frankrike.
Det är jag helt övertygad om.
Detta kanske visar hur man ska få konstitutionen godkänd i Frankrike.
Det är dock helt uppenbart att det finns ett samband mellan lågkonjunkturen i vissa medlemsstater och det faktum att deras befolkningar förkastar konstitutionen.
Vi kan inte förneka detta, men med tanke på att detta är fallet skärps också vår blick för dem som sa ja.
De gör oss också mer medvetna om att mod är värdefullt, eftersom en regeringschef inom EU faktiskt satte sitt politiska öde på spel för konstitutionen – Jean-Claude Juncker sa till Luxemburgs folk ” jag tror att mer EU är det enda sättet för oss att i det långa loppet bevara vårt lilla land så socialt, ekonomiskt och ekologiskt starkt som det är i dag.
Det är jag helt övertygad om.
Om ni är av en annan mening, om ni anser att EU måste förvaltas annorlunda, då måste ni hitta en ny premiärminister ”.
Så han sammanlänkade sitt öde med konstitutionens, och vann på så vis över sitt folk till konstitutionen i en folkomröstning bara några veckor efter ” nej ” -rösterna i Frankrike och Nederländerna.
Herr Verhofstadt!
Jag anser att ni har rätt.
EU saknar mod.
Ingen har modet att säga ” jag har en övertygelse, och jag är beredd att äventyra mitt politiska öde för denna övertygelse ”.
Ledamöterna av Europeiska rådet har beslutat att ställa sig inför parlament och säga ” även om den överväldigande majoriteten av befolkningen är emot det, måste vi sända soldater till den och den platsen eftersom det inte finns något annat sätt ”.
De kunde göra detta, de lyckades att driva igenom sin övertygelse där.
Jag tänker inte kommentera detta här.
Jag skulle ha önskat att de använde samma energi till den europeiska konstitutionen och sa, med samma energi, ” jag kommer att slåss för min övertygelse, precis som vi har slagits för andra projekt.
Om de hade gjort det skulle EU ha gått mycket längre.
Jag är tacksam mot er, och jag är fast övertygad om att vi skulle göra mycket mer framsteg, om det fanns fler som Verhofstadt inom EU.
