# ID: svediakorp-gov468339
# author: Andris Piebalgs, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 810
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Vi inser alla vikten av att vara förberedda på katastrofer.
Vi önskar alla bättre insatser vid nödsituationer.
Framför allt inser vi alla behovet av att samarbeta.
Såväl de resolutioner som parlamentet antog förra året, som dessa berömvärda betänkanden och kommissionens förslag syftar till att uppnå samma mål.
Kravet på ökat samarbete i räddningstjänsten återspeglar tydligt kommissionens tankegångar.
För att kunna agera effektivt vid en katastrof måste vi vara beredda på att snabbt kunna utnyttja alla tillgängliga resurser.
När dessa inte räcker eller inte är tillgängliga behöver kommissionen ha befogenhet att hitta alternativa medel.
När det gäller jordbruksaspekterna vill jag betona att kommissionen kommer att göra sitt yttersta för att optimera användningen av befintliga instrument.
Det är tydligt att lösningar eller hjälpinsatser för jordbruks- eller skogsbrukssektorn vid en eventuell naturkatastrof i det här läget måste komma via befintliga instrument inom landsbygdsutvecklings- och skogsbrukspolitiken, statligt stöd samt de möjligheter som finns inom den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare.
Jag skulle vara mer försiktig när det gäller att avhjälpa problemen för jordbrukssektorn genom större budgetflexibilitet.
Vi har en viss mängd tillgängliga medel.
Jag ser stora svårigheter med att använda underutnyttjade budgetposter till katastrofhjälp, men kommissionen är beredd att analysera genomförbarheten i alla förslag.
En svårighet är till exempel att vi först mot slutet av budgetåret kommer att veta om det finns några marginaler i budgeten.
Slutligen ska man komma ihåg att det är troligt att vi i framtiden kommer att behöva tillämpa större budgetdisciplin, vilket kommer att minska sannolikheten för underutnyttjade medel.
Kommissionen undersöker även om risk- och krishanteringsinstrument till stöd för jordbrukssektorn skulle kunna vara en väg framåt.
Jag är särskilt tacksam för det stora uttryckliga stöd som kommissionens förslag om att ändra och förbättra EU: s solidaritetsfond har fått i dag.
Med den nya fonden kommer EU att ha ett instrument till sitt förfogande som gör att EU effektivt kan hjälpa medlemsstater och kandidatländer om en krissituation skulle uppstå.
Man kan räkna med en europeisk solidaritetshandling, oavsett om det gäller insatser till följd av en naturkatastrof eller någon annan allvarlig katastrof.
Detta kommer inte bara vara bra för EU: s image utan även, framför allt, för unionen, medlemsstaterna och anslutningsländerna och deras regioner och, i synnerhet, för de människor som påverkas av sådana katastrofala händelser.
Föredraganden och andra ledamöter har uttalat sitt stöd för alla väsentliga delar av kommissionens förslag.
Detta innebär ett ovärderligt stöd för att lotsa förslaget genom de återstående stegen av lagstiftningsförfarandet.
Mot bakgrund av denna långtgående överenskommelse mellan våra båda institutioner vädjar kommissionen till medlemsstaterna och rådet att ompröva sin ståndpunkt, vilken hittills onekligen har varit mycket mindre positiv än parlamentets.
Trots att frågan inte har diskuterats i dag noterar jag att ni har föreslagit att bistånd ur solidaritetsfonden endast ska beviljas till kandidatländer om samma katastrof även drabbar en medlemsstat.
Även om jag förstår den bakomliggande tanken – dvs. att inte finansiellt överbelasta fonden – försätter förslaget kandidatländerna i en sämre sits än de är nu.
För närvarande är de jämställda med medlemsstaterna när det gäller möjligheten att beviljas medel ur fonden.
Jag skulle vilja be ledamöterna att återigen tänka över om detta är vad de verkligen vill politiskt sett.
Jag noterar även att det föreslagits att solidaritetsfonden ska användas till förebyggande åtgärder.
Det råder inga tvivel om att förebyggande åtgärder är en oerhört viktig del av en heltäckande katastrofpolitik, en åsikt som kommissionen stöder helt och hållet.
Men detta kan inte vara en uppgift för solidaritetsfonden, som är avsedd att bära en del av de kostnader som medlemsländerna ådrar sig i samband med katastrofhantering.
På EU-nivå kan förebyggande åtgärder och återuppbyggnadsåtgärder stödjas av strukturfonderna och sammanhållningsfonden, eller av jordbruksfonderna.
Faktum är att riskförebyggande är en av Europeiska regionala utvecklingsfondens prioriterade åtgärder för perioden 2007 – 2013.
Dessutom kan landsbygdsutvecklingsåtgärder inom Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket finansiera återställandet av produktionspotential inom jordbruket, som skadats av naturkatastrofer, och införandet av lämpliga förebyggande åtgärder, inklusive att förebygga risken för skogsbränder.
Vi behöver stärka alla EU: s befintliga instrument för miljöns skull och, framför allt, för våra medborgares säkerhet och välbefinnande.
Jag håller med de ledamöter som sa att solidaritetshandlingar och åtgärder för att förebygga katastrofer och hantera deras följder kommer att föra EU närmare sina medborgare.
Dessa frågor är oerhört viktiga för att få EU-medborgarnas odelade stöd för vårt arbete.
Jag skulle därför än en gång vilja tacka föredragandena Luis Manuel Capoulas Santos, Gerardo Galeote Quecedo, Edite Estrela och Rolf Berend för deras utmärkta betänkanden, som kommer att stärka den europeiska identiteten.
