# ID: svediakorp-gov468310
# author: Rolf Berend (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 628
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– (Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Mot bakgrund av de allt oftare förekommande naturkatastroferna – exempelvis de många skogsbränderna och översvämningarna, inte minst under sommaren 2005 – ökar ständigt kravet på europeisk solidaritet.
Solidaritetsfonden, som inrättades efter de förödande översvämningarna 2002 och som ska gälla fram till 2006, är avsedd att ge Europeiska unionen större handlingsfrihet vid större katastrofer eller krissituationer, och spelar därmed en väsentlig roll för att EU ska kunna uträtta mer och att bättre rikta sina insatser till områden där allmänheten förväntar sig att Europeiska unionen ska agera.
Herr kommissionsledamot!
Som ni nämnde tidigare var det oerhört svårt, för att inte säga omöjligt ibland och i vissa situationer, att använda de befintliga EU-instrumenten som ett medel för att agera på ett lämpligt sätt vid större kriser, som inte alla, måste sägas, hade naturliga orsaker.
Som exempel på detta kan nämnas industriolyckor, såsom förlisningen av tankfartyget eller bombattackerna i Madrid i mars 2004.
Dessutom är det nuvarande tröskelvärdet för att bevilja medel ur Solidaritetsfonden så extremt högt att undantagsvillkor och undantagsbestämmelser har tagit överhanden.
I den nya förordningen om Solidaritetsfonden vidtas rätteligen åtgärder för att utöka tillämpningsområdet.
Detta innebär med andra ord att mer omfattande krissituationer inte längre begränsas till naturkatastrofer utan att kategorin utvidgas till att även omfatta industri- och teknikrelaterade olyckor, utom i fall där principen om att den som orsakar skadorna betalar gäller eller där skadorna kan täckas av försäkringar.
Det behövs även omedelbara åtgärder vid eventuella folkhälsokriser och vid terrorattacker, även om – och detta är kärnpunkten – budgeten måste förbli oförändrad.
Definitionen av en ” större katastrof ” har också ändrats, så att en katastrof betraktas som större om skadorna den vållar överskrider 1 miljard euro eller 0,5 procent av den berörda statens bruttonationalprodukt.
Här avses snarare skador på det offentliga området än på privat egendom eller skador som täcks av försäkringar.
Som sagt låg tröskelvärdet tidigare på 3 miljarder euro eller 0,6 procent av bruttonationalinkomsten.
Dessa tröskelvärden hade föreslagits av kommissionen och parlamentet men inte godkänts av rådet.
Slutligen är det även tänkt att ett nytt politiskt kriterium ska införas för att ge kommissionen möjlighet att, om detta är motiverat av exceptionella omständigheter i en specifik del av en biståndsberättigad stats territorium, beteckna en situation som en större katastrof, även om de kvantitativa kriterierna inte uppfyllts – ett kriterium som förmodligen kommer att tillämpas på terrordåd.
Det måste betonas att Europeiska unionens solidaritetsfond inte är ett medel för att vidta förebyggande åtgärder utan för att agera vid katastrofsituationer.
Detta utesluter till exempel möjligheten att utnyttja fonden för att ge förebyggande skydd mot pandemier eller för att främja andra förebyggande åtgärder.
Solidaritetsfonden kan inte användas till förebyggande sjukvård, och är inte heller avsedd för det.
Sjukvårdspolitiken förblir en fråga för nationalstaterna, och med detta avses särskilt att sätta in vacciner och läkemedel i de inledande insatserna vid katastrofer, akutsjukvård och akutpsykvård samt åtgärder för att hantera risken för smittsamma sjukdomar, till exempel till följd av översvämning.
Precis som tidigare uppgår fondens ekonomiska tillgångar till en virtuell budget på 1 miljard mark.
Med ” virtuell ” avses här att medel endast kan tas ur fonden om en katastrof skulle inträffa och måste först mobiliseras av kommissionen och parlamentet.
Det innebär att de inte kan överföras någon annanstans.
Jag vill avsluta med att varmt tacka alla som har arbetat tillsammans med mig med det här betänkandet, presidiet, mina kolleger och parlamentets ledamöter oavsett grupp samt hjärtligt tacka kommissionen för det goda samarbetet.
