# ID: svediakorp-gov468309
# author: Edite Estrela (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 688
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
De föregående talarna har nämnt den metod som har använts för att utarbeta dessa tre betänkanden.
Jag hänvisar särskilt till våra besök i de sex länder som drabbats av naturkatastrofer och till den offentliga utfrågning som ägde rum i Bryssel.
Vi har även i våra egna länder – så var i alla fall fallet i Portugal – hållit offentliga utfrågningar för att samla in synpunkter, information och förslag från olika intressenter.
Jag vill även tacka ledamöterna för deras stöd, synpunkter och ändringsförslag, och de specialister som hjälpte till att förbättra mitt betänkande.
Klimatet förändras.
Året delas inte längre in i fyra traditionella årstider.
Vädret växlar mellan oavbruten torka, skyfall och värmeböljor.
Klimatförändringen är roten till de naturkatastrofer – oavsett om det rör sig om översvämningar, extrem torka eller bränder – som blivit allt vanligare runt om i världen och har orsakat fruktansvärda skador i form av förlorade liv, försämrad miljö och minskad ekonomisk verksamhet.
Detta är ett av vår tids största problem.
När 2005 inleddes var världen chockad av den omfattande tragedi som tsunamin i Asien orsakade.
Arbetet med att identifiera de döda och söka efter de överlevande pågick under många månader.
Under sommaren det året förstörde en rad bränder hundratusentals hektar skog i Portugal, Frankrike och Spanien, och häftiga översvämningar spred förödelse och död i länder som Tyskland och Österrike.
Utanför Europa vållade orkanen Katrina en aldrig tidigare skådad förstörelse i ett antal delstater i Förenta staterna och före årets slut drabbades Afghanistan av en häftig jordbävning.
Utöver jordbävningar på land och under vattenytan, tsunamis, vulkanutbrott, översvämningar och bränder finns det andra företeelser förenade med klimatförändringen och den globala uppvärmningen som gör att havsytan i kustområden höjs och att stränder försvinner.
Enligt studier publicerade i tidskriften skulle havsytan kunna stiga sex meter fram till 2100 med tanke på att isen i Arktis och Antarktis smälter allt fortare.
I syfte att undvika det värsta tänkbara scenariot måste betydande åtgärder vidtas omedelbart för att minska utsläppen av växthusgaser och för att infria åtagandena i Kyotoprotokollet.
Herr kommissionsledamot!
Ni hänvisade till bristen på vatten.
Vatten måste onekligen även användas på ett mer hållbart, förståndigt och effektivt sätt.
Mer än 1 miljard människor, varav 400 miljoner barn, kämpar dagligen för att överleva eftersom de saknar dricksvatten.
Vattenrelaterade sjukdomar dödar ett barn var femtonde sekund och är förenade med många andra sjukdomar och undernäring.
Resursfördelningen mellan olika användare i hushållen, industrin och jordbruket behöver undersökas och debatteras, och slöseriet måste bekämpas.
Det är mycket viktigt att uppmuntra medborgarna att hjälpa till att undvika dessa katastrofer genom att, som jag har sagt tidigare minska utsläppen av växthusgaser, skydda skogarna och inte bygga i högriskområden.
Naturkatastrofer är gränsöverskridande och deras miljökonsekvenser påverkar även angränsande länder.
Med tanke på att gemenskapsåtgärder bör komplettera nationella myndighetsåtgärder när det gäller förebyggande, planering och ingripande, återställande och uppföljning är det väsentligt att öka samordningen på alla nivåer för att förbättra befintliga mekanismer och utveckla system för tidig varning.
Trots att alla regioner har sin specifika karaktär och att alla fall är olika, finns det gemensamma behov att ta itu med, såsom att fastställa riskbedömningsmekanismer och utarbeta kartor över områden med torka, skogsbränder och översvämningar.
Mitt betänkande innehåller ett antal andra förslag som jag naturligtvis hoppas kommer att antas, först och främst av parlamentet, kommissionen och rådet.
Förslagen omfattar bland annat att utforma system för förebyggande åtgärder för att göra det lättare att bekämpa orsakerna till naturkatastrofer, att förbättra stadsplaneringen särskilt i kustområden och högriskområden, att bevara naturliga ekosystem, att öka samarbetet inom räddningstjänsten mellan medlemsstaterna och på EU-nivå i syfte att se till att det finns extra medel för att snabbt ta itu med nödsituationer samt att förenkla bestämmelserna för att genomföra instrumenten, till exempel Solidaritetsfonden och Forest Focus-programmet.
