# ID: svediakorp-gov468260
# author: Andris Piebalgs, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 630
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag ska försöka besvara en del av de frågor som har tagits upp under debatten om de nya länder som skulle kunna ansluta sig till energigemenskapen inom de kommande åren.
Jag tror verkligen att Turkiet är nära att ansluta sig till energigemenskapen.
Det har arbetat för det sedan den skapades.
Turkiet har inte skrivit under, men vi ska fortsätta att arbeta med det.
Det är mycket viktigt att säga att Turkiet som kandidatland både kan och bör skriva under detta fördrag.
Vi har påbörjat förhandlingar med Turkiet som även är ett mycket viktigt transitland.
Två länder, Ukraina och Moldavien, har också uttryckt ett intresse för att ansluta sig.
Frågan om rimliga priser är mycket viktig eftersom energipriserna måste vara tillgängliga för medborgarna i dessa länder.
I artikel 33 i kapitel IV tas denna fråga upp i den utsträckning som energigemenskapen kan ta upp den.
Vi har ägnat uppmärksamhet åt de sociala frågorna i processen med att skapa energigemenskapen.
Jag håller med om att det sociala synsättet i EU absolut bör föras närmare de länder som strävar efter en vision som en dag kommer att ligga mycket närmare EU: s vision.
En avsiktsförklaring är ett bra första steg i den riktningen.
Vi har tittat noga på förnybara energikällor och energieffektivitet.
I kapitel VI tas denna fråga upp.
När det gäller Kyotoprotokollet omfattas detta av artikel 13 i kapitel III, även om det inte står så mycket.
Bestämmelserna om förnybara energikällor och energieffektivitet i fördraget kommer helt klart att vara till hjälp för att uppfylla målen enligt Kyotoprotokollet.
När det gäller privatisering inför inte energigemenskapen någon typ av åtgärd på detta område.
Alla beslut om privatisering kommer att fattas av de ländernas regeringar.
När det gäller priser så anser jag att dessa länder redan betalar ytterst höga energipriser.
En energigemenskap skulle kunna få ned priserna på grund av de nya investeringar som den kommer att inbringa.
Den kommer också att hjälpa till med att inkassera betalningar, för det är mycket pengar som inte har inkasserats.
Det finns också diversifiering eftersom dessa regioner betalar några av de högsta gaspriserna till leverantören.
Leverantören i dessa regioner bryr sig inte speciellt mycket om i fall priserna är rimliga eller inte.
Detta innebär att energigemenskapen skulle kunna föra med sig mer stabilitet, åtminstone när det gäller priser, och den skulle till och med kunna sänka priserna för konsumenterna.
Dessutom medför gemenskapens regelverk offentliga åtaganden vilket innebär att ta upp frågor som rör de mest sårbara i samhället.
Investeringar från Världsbanken och andra investerare kommer att komma så fort fördraget är godkänt och ratificerat.
Europeiska investeringsbanken är också mycket aktiv i denna region.
Jag tror att det har förekommit en del missförstånd om utrikespolitiken.
Detta fördrag tar inte alls upp den frågan.
Fördraget fastställer att i en del fall då energi köps från tredjeländer kan energigemenskapen tillämpa vissa restriktioner om dessa länder skulle försumma miljön eller de sociala frågorna.
Detta innebär en möjlighet.
Fördraget begränsar inte på något sätt befogenheterna för de länder som omfattas av fördraget att ta självständiga utrikespolitiska beslut.
Det är mycket rimligt att titta på dessa frågor, för om vi vill främja hållbarhet har vi inte råd att köpa energi från ett tredjeland där miljönormerna försummas på ett sätt som kan göra energitillgången billigare.
Jag tror därför att det har förekommit en del missförstånd.
Jag anser verkligen att detta fördrag tjänar regionens och EU: s intresse och jag hoppas verkligen att de länder som ingår i denna energigemenskap kommer att dra stor nytta av det.
