# ID: svediakorp-gov468259
# author: Hans Winkler, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 678
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Det har redan sagts i den här debatten att fördraget om att upprätta en energigemenskap har historisk betydelse och att nyttan av det inte är någon enkelriktad väg.
Det är ju inte så att vi serverar de här länderna någonting på ett silverfat – eftersom EU också får nytta av detta.
Som Jerzy Buzek och andra också har sagt är en viktig punkt att detta är en paneuropeisk fråga snarare än en fråga som bara berör länderna i sydöstra Europa eller bara EU – en integrerad energimarknad skulle verkligen inte kunna fungera så.
Det här fördraget bidrar inte bara till energisäkerhet och energiförsörjning, utan också till ökad stabilitet i Europa generellt sett.
Som ni vet har ju det österrikiska ordförandeskapet under de senaste månaderna försökt att öka samarbetet med länderna i sydöstra Europa och västra Balkan, för att befordra stabilitet och fred i Europa.
Det kan vara mycket intressant att dra sig till minnes att fördraget om en energigemenskap medvetet utformades med Europeiska kol- och stålgemenskapen som modell.
Som ni vet var detta Europeiska unionens föregångare.
Reino Paasilinna och andra ledamöter har också sagt här att fördraget om en energigemenskap gör det möjligt att ta itu med de mycket specifika energi- och miljöproblem som sydöstra Europa har.
Ett antal talare har tagit upp oron för miljön, såsom ökad dödlighet till följd av vinterkyla, miljöförstöring till följd av utsläpp från gamla kraftverk, användningen av trä för hushållsuppvärmning med avskogning som följd och det ohållbara utnyttjandet av våtmarker och vattendrag för vattenkraft.
I debatten har det också nämnts att det ligger i Europas intresse att tänka längre än till den sydösteuropeiska regionen – ett exempel som togs upp var Kaspiska havet.
Jag vill i det här sammanhanget säga att ordförandeskapet har skickat ut en trojka till Kazakstan för att träffa företrädare för alla de centralasiatiska länderna, liksom en delegation till södra Kaukasus.
Naturligtvis är energifrågan – både producent- och transitlandaspekterna – särskilt viktig i båda dessa regioner.
Andra punkter som har tagits upp är till exempel Nabucco: detta är ett annat viktigt projekt som kommer att göra Europas energiförsörjning säkrare.
Det har också framförts tvivel, och det är förstås rimligt – men jag anser att det här fördraget måste ses tillsammans med EU: s övergripande strävanden för den här regionen i sydöstra Europa.
Jag vill påminna parlamentet om att alla länder som är parter i det här fördraget är delaktiga i stabiliserings- och associeringsprocessen, som självfallet också omfattar respekt för mänskliga rättigheter, grundläggande rättigheter och andra EU-bestämmelser.
Syftet med det nät av avtal som vi har ingått med sydöstra Europa är ju också att presentera EU: s värden för de här länderna, däribland naturligtvis värdena i stadgan med grundläggande rättigheter.
Därför anser jag att energigemenskapen är en unik prestation, ett framgångsrikt projekt som vi hoppas ska förbli framgångsrikt.
Det har jag också känt i de flesta av era anföranden.
Dessutom råder det inga tvivel om att Europa måste tala med en röst om energipolitiken med tredjeländer, och att integrationen av våra grannländer på den europeiska inre marknaden bör fortsätta.
Som jag sa i mitt inledningsanförande vill jag göra det alldeles klart att parlamentet naturligtvis har en central och viktig funktion här, och att det inte kan bli fråga om att rådet försöker inskränka parlamentets rättigheter – det kan vi hur som helst inte, på grund av den interinstitutionella strukturen.
Tvärtom har vi ett aktivt intresse av att parlamentet är delaktigt och agerar tillsammans med oss.
Därför kommer vi att göra parlamentet delaktigt i alla de viktiga frågor som har med energigemenskapen att göra, dels i enlighet med EG-fördraget, men också – som jag har sagt – med en mycket vid tolkning av bestämmelserna i det.
Vidare kommer parlamentet alltid att hållas fullt informerat om utvecklingen.
