# ID: svediakorp-gov468248
# author: Andris Piebalgs, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 996
# sentences: 45
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Innan jag besvarar de frågor som har ställts till mig vill jag börja med att förklara det övergripande tillvägagångssättet inför energigemenskapen.
Vi vet, och här råder det en viss enighet, att de två huvudsakliga sätten att förbättra energiförsörjningen i EU är att diversifiera och att stärka marknadskrafterna.
En utökning av EU: s egen marknad till att omfatta våra grannar skulle gradvis skapa ett gemensamt regleringsområde med gemensam handel, transitering och miljöbestämmelser runt omkring EU.
I detta sammanhang tackar jag er för möjligheten att lägga fram ett framgångsrikt initiativ i Sydösteuropa.
Det är inte bara på grund av egna behov som EU har agerat i denna region.
Sönderfallet av det förra jugoslaviska energisystemet har förstört den regionala marknaden genom brutna el-förbindelser, oordning på handelsvägarna och ett ständigt överutnyttjande av systemet.
Nedgången i industrin och befolkningens rörlighet har å andra sidan gjort efterfrågan betydligt mer nyckfull och varierande, så de tekniska utmaningarna att hålla systemet vid liv har hindrat både utveckling och nystart.
En del av EU-stödet användes faktiskt till att köpa el och eldningsolja för direkt konsumtion.
En sådan situation är inte hållbar i längden.
Bortsett från dessa omedelbara behov tog kommissionen ett strategiskt beslut om att se över behoven på lång sikt för att skapa internationell konsensus för en väg framåt och skapa en verklig grund för ett samarbete efter kriget i området.
I dag kan jag lägga fram resultatet av vårt gemensamma arbete för Europaparlamentet.
Det är värdefullt för stabiliseringen och den ekonomiska utvecklingen i dessa länder.
Inom tio år har vi gått från krig till samförvaltning av den viktigaste sektorn i ekonomin, nämligen energi.
Vi har mött svårigheter och i bland skepsis på vägen.
Jag måste tacka parlamentet för hjälpen med att överkomma dessa svårigheter.
Särskilt vill jag tacka föredraganden Giles Chichester och skuggföredragandena.
De frågor som vi har diskuterat har inte bara att göra med investeringar.
Vi har också tagit upp miljöfrågor och sociala frågor i vår debatt.
Därför svarar skapandet av energigemenskapen för Sydösteuropa tydligt mot regionens och hela EU: s behov.
Låt mig nu övergå till frågan.
För det första omfattar fördraget om en energigemenskap ett förfarande som garanterar samarbete och ömsesidigt bistånd mellan parterna om en av parterna skulle få sin gas- eller elförsörjning avskuren.
Detta är en mycket viktig bestämmelse.
Ett exempel är gaskrisen nyligen mellan Ryssland och Ukraina, men även till exempel strömavbrottet i Italien 2003 visade på behovet av solidaritet mellan EU: s länder samt vilken betydelse och vilka fördelar som en sådan solidaritetsklausul kan ha inom energisektorn.
Jag vill även påminna om att Serbiens gasförsörjning var avbruten ganska länge i vintras.
Enligt förslaget till beslut måste de ståndpunkter som Europeiska gemenskapen kan anta under avdelning IV i fördraget om en energigemenskap som fastställer upprättandet av en inre marknad för energi mellan Europeiska gemenskapen och länderna i Sydösteuropa samt innehåller bestämmelsen om ömsesidigt bistånd, vara inspirerade av det befintliga gemensamma regelverket.
Eftersom ömsesidigt bistånd inte till fullo täcks av det nuvarande regelverket, och i vissa fall är vårt regelverk kanske inte tillräckligt ambitiöst, var det viktigt att införa ett mått av flexibilitet när det gäller bestämmelsen om ömsesidigt bistånd.
Hänvisningen till särskilda omständigheter tillåter denna flexibilitet.
Slutligen är det rådet som från fall till fall och med kvalificerad majoritet ska besluta om de särskilda omständigheterna uppfylls eller ej.
Enligt min åsikt gäller detta för ytterst allvarliga situationer och avbrott.
Naturligtvis kommer alla åtgärder som rör bestämmelsen om ömsesidigt bistånd att finnas kvar inom Europeiska gemenskapens yttre befogenheter.
Låt mig här betona att energigemenskapens beslut om ömsesidigt bistånd måste fattas enhälligt så att Europeiska gemenskapen har vetorätt när det gäller alla beslut som ska antas.
Låt mig för det andra betona att kommissionen genom sitt förslag till rådet hela tiden har agerat till förmån för att parlamentet ska spela en större roll i ratificeringen av fördraget om en energigemenskap.
I detta hänseende anser jag det vara av yttersta vikt att parlamentet, när fördraget har trätt i kraft, till fullo informeras i förväg om viktiga beslut som energigemenskapen ska anta.
På så sätt kommer parlamentet att i förväg informeras om varje sammanträde som varje halvår hålls av ministerrådet i Europeiska energigemenskapen.
Jag har också givit mina tjänstemän instruktioner om att de ska se till att parlamentet i förväg informeras om vilka ståndpunkter som Europeiska gemenskapen ska anta inför energigemenskapens institutioner när det gäller viktiga frågor samt att parlamentet ska ha full tillgång till energigemenskapens dokument.
Det finns inte några restriktioner för energigemenskapens dokument, och alla politiska dokument ska läggas ut på energigemenskapens webbplats.
Dessa är tillgängliga för alla som är intresserade av dem.
Enligt fördraget och som nämnts av rådsordföranden ska energigemenskapens ministerråd dessutom årligen lämna in en rapport om energigemenskapens verksamhet till Europaparlamentet och till alla andra berörda nationella parlament.
Kommissionen kommer vidare, enligt förslaget om beslut, att lämna in en rapport till parlamentet vart tredje år om energigemenskapen.
Jag hoppas att mina svar på frågorna är tillfredsställande.
Jag vill även nämna den fråga som ledamoten hänvisade till när det gäller Kozloduj, eftersom jag vill separera denna fråga från fördraget om en energigemenskap.
Energikapitlet med Bulgarien avslutades 2002 och båda sidor har kommit överens om att stänga det kapitlet eftersom reaktorerna 3 och 4 i Kozloduj ska läggas ned på grund av säkerhetskrav.
Det betyder att vi har hjälpt Bulgarien att ta hand om situationen.
Därför vill jag inte sätta dessa två frågor i samband med varandra eftersom besluten har fattats i ömsesidig förståelse och vi har lagt ned ett omfattande arbete på att hjälpa Bulgarien att ta hand om följderna av nedläggningen av reaktorerna 3 och 4 vid kärnkraftverket i Kozloduj.
