# ID: svediakorp-gov468209
# author: Hans Winkler, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 780
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Jag ska med nöje behandla frågan i lite mer detalj, även om jag, om jag är rätt informerad, kommer att kunna anta en mer fullständig ståndpunkt i den klockan 21 i dag, eftersom rådet har sagt att det är berett att vara kvar i parlamentet vid den tidpunkten och delta i debatten.
Rådet fäster allra största vikt vid den fråga om en gemensam och samordnad energipolitik för Europeiska unionen som Laima Andrikienė tar upp.
Jag bör väl påpeka att rådet tog upp dessa problem i slutsatserna från det informella rådsmötet i mars om ” En ny energipolitik för Europa ”, och fattade erforderliga beslut i frågan under rubriken ” Energipolitik för Europa ”.
I det sammanhanget fastställdes det att det finns många utmaningar för EU på energiområdet, främst det ökande importberoendet och den begränsade diversifiering som ännu råder.
I slutsatserna efterlyser därför rådet i mycket tydliga ordalag en energipolitik för Europa som är inriktad på en effektiv gemenskapspolitik och koherens mellan medlemsstaterna och mellan de åtgärder som vidtas på de olika politikområdena och som, på ett balanserat och nöjaktigt sätt, uppfyller målen om tryggad försörjning, konkurrenskraft och miljömässig hållbarhet.
I det här sammanhanget vill jag nämna att man, just när det gäller energifrågan, måste göra en ingående granskning av vad som tillhör staternas befogenheter och vad som kan göras på EU-nivå på det här området.
Det måste skapas synergieffekter på det här området.
Europeiska rådet har också sagt att energiförsörjningen bör bli tryggare, delvis genom att ett gemensamt externt koncept utvecklas och genom att främja energidialoger mellan Europeiska unionen och dess viktigaste partners och en större diversifiering i fråga om leverantörer, transportvägar och externa energikällor.
Europeiska unionen och rådet kommer att uppmärksamma just denna aspekt av den externa politiken under de närmaste veckorna.
Med de befintliga strukturerna som grund kommer rådet att göra gemensam sak med Europeiska kommissionen och arbeta för en effektivare dialog mellan Europeiska unionen och Ryssland.
Det kommer inte att dröja länge förrän toppmötet ger möjlighet att utforska den här frågan, som också kommer att bli en av de viktiga vid toppmötet.
Med sikte på ratifikation av Energistadgefördraget vill rådet också att förhandlingarna om transiteringsprotokollet ska fullföljas.
Den rättsliga ram som dessa instrument ger skulle öka insynen och energimarknadernas konkurrenskraft och samtidigt bidra till att skapa fördelaktigare investeringsvillkor i de länder som har undertecknat fördraget.
Inom ramen för detta gemensamma energikoncept bör också ett genuint energipartnerskap med Ryssland vara möjligt, så att säkerhet och förutsägbarhet för alla kan garanteras.
Det bör påpekas att det här ämnet inte kommer neddimpande från himlen.
Snarare är det så att rådet redan under en lång tid har utvecklat ett intresse för en effektiv och samordnad energipolitik av det här slaget.
Det är bara det att frågan har blivit särskilt aktuell nu, närmare bestämt blev den det klockan 8.00 på morgonen den 1 januari 2006 – åtta timmar efter det att det österrikiska ordförandeskapet började – när som vi väl vet händelseutvecklingen ledde till att Ryssland ströp energitillförseln.
Den stegvisa uppbyggnaden av en rättslig ram för energin, genom att främja förnybara energikällor eller genom successiva avregleringspaket som kommer att leda till att den gemensamma energimarknaden är helt öppnad till nästa sommar, bidrar redan till den samordnade och gemensamma energipolitik som Laima Andrikienė med rätta efterlyser.
När det gäller diversifieringen av energikällor och transportvägar är godkännandet av beslutet om transeuropeiska energinät helt nyligen ett viktigt steg i den här riktningen.
Att energigemenskapsfördraget med de sydösteuropeiska länderna har ingåtts – jag kommer att kunna redogöra för min ståndpunkt i detalj i nästa debatt klockan 21.00 – bidrar också till att nå detta mål, eftersom det interna energimarknadskonceptet utvidgas till att omfatta grannländerna.
I det här sammanhanget ser rådet med intresse fram emot den utvärdering av energistrategin som kommissionen ska överlämna till rådet och parlamentet under loppet av nästa år och som särskilt handlar om de mål och åtgärder som krävs för en extern energipolitik på medellång och lång sikt.
När det slutligen gäller G8-toppmötet vill jag påpeka att rådet naturligtvis inte tillhör G8-länderna och därför inte heller deltar i mötena, som råd betraktat.
Vi är dock beredda att ta upp frågorna om ömsesidighet och insyn i andra relevanta forum, såsom energidialogen mellan EU och Ryssland.
De här viktiga frågorna togs också upp till diskussion helt nyligen i en skrivelse från kommissionsledamoten för energi Andris Piebalgs och ordföranden för energirådet Martin Bartenstein till den ryske energiministern Viktor Christenko.
