# ID: svediakorp-gov468135
# author: Alessandro Battilocchio (NI ). – (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 193
# sentences: 6
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


EU går i spetsen för världens länder när det gäller försvaret av de mänskliga rättigheterna.
Vid ett otal tillfällen har parlamentet tagit ställning för att förbättra livsbetingelser och mänsklig värdighet i olika situationer som sorgligt nog dagligen fortsätter att stå i blickpunkten för den internationella allmänna opinionen.
Mycket återstår emellertid fortfarande att göra om vi ska förvandla våra intentioner till praktisk handling i syfte att skapa effektiva strategier för att förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna i ett internationellt perspektiv.
EU måste framför allt se till att den egna politiken för yttre förbindelser i form av internationell handel och utveckling prioriterar detta engagemang och införlivar människorättsperspektivet i all sin verksamhet.
Det finns även all anledning att kräva konsekvens mellan gemenskapens agerande och det sätt som varje enskild medlemsstat agerar på.
Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de länder som EU har närmare förbindelser med: kandidatländer – särskilt Turkiet – och partnerskapsländer inom grannskapspolitiken, och då syftar jag särskilt på republikerna vid Kaukasus, som trots de viktiga framsteg som de har gjort fortfarande har många olösta frågor på områden som etnisk och religiös tolerans och yttrandefrihet.
