# ID: svediakorp-gov468127
# author: Maria da Assunção Esteves (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 331
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Howittbetänkandet innehåller ett nytt sätt för EU att se på sin kamp för en global människorättskultur, där man överger en metod som är rent deskriptiv och utmanar EU: s institutioner i fråga om effektiviteten i deras handlingar.
Större integrering mellan unionens institutioner, politiska och inte enbart tekniska förbindelser med Europarådet och en bindande stadga om rättigheter utgör grunden för ett EU som går i spetsen och tar de mänskliga rättigheterna på allvar.
Parlamentet uppmanar alla EU: s politiska institutioner att spela sin roll i denna övergripande plan för att sprida den heliga mänsklighetsprincipen och rättsstatsprincipen i världen.
EU kan inte vara ett ändamål i sig.
Det upplysta ideal som finns i dess kärnpunkt innebär att EU måste bedriva sitt korståg för de mänskliga rättigheterna över världen och att det måste ha modet att motstå frestelsen att bedriva realpolitik, eftersom den politik som förs av de parter som handlar utifrån sina egna intressen leder till att olika krav ställs på medlemsstaterna på människorättsområdet.
Jag vill framhålla betydelsen av att unionen och alla medlemsstater agerar gemensamt på människorättsområdet, för på detta område finns ett stort antal motsägelser kvar som försvagar den moraliska styrkan i unionens politiska system vid förhandlingar och minskar kraften i EU: s politik.
Unionens ordförandeskap har ett stort ansvar för att se till att unionens och medlemsstaternas människorättspolitik är konsekvent över hela linjen.
En stark gemensam människorättspolitik inom EU skulle angripa de fasor vilkas klagovisor tyvärr inte enbart gäller de underutvecklade länderna.
Dödsstraffet liksom även det utnyttjande av arbetskraft som leder till omlokalisering av företag, för att ge två mycket olika exempel, kan bara bekämpas med en orubblig gemensam människorättspolitik.
Dessutom kan ett EU med växande ambitioner när det gäller militär närvaro bara rättfärdiga dessa ambitioner om det har en människorättskultur, uppträder som ett politiskt EU där människorna står i centrum, för detta är EU: s natur.
