# ID: svediakorp-gov468022
# author: Valdis Dombrovskis (PPE-DE ). – (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: LV
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 397
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
I dagens omröstning i Europaparlamentet kommer det interinstitutionella avtal som slutits om budgetramen för perioden 2007 – 2013 att godkännas.
Detta kommer att vara en av de mest betydelsefulla och långtgående omröstningarna under denna sammanträdesperiod.
I det interinstitutionella avtal vi har åstadkommit föreskrivs ett belopp på 864 miljarder euro för nästa budgetram, eller 1,05 procent av EU: s totala nationalinkomst.
Detta är betydligt mindre än det belopp som Europaparlamentet förde fram från början och därför kommer det att bli nödvändigt att minska finansieringen av åtgärder för att stärka EU: s konkurrenskraft, forskningen, de transeuropeiska näten, EU: s regionalpolitik och andra områden.
Tyvärr anslogs tonen i diskussionen i rådet av sex länder vars enda mål var att minska utgifterna i EU: s budgetram till 1 procent av EU: s BNI.
Den uppnådda kompromissen har emellertid vissa positiva inslag.
För det första finns det en flexibel inställning till att fastställa ett tak för stödbeloppen från EU: s fonder, vilket Europaparlamentet förde fram i sin resolution.
Det innebär att Lettland och Estland har fått ytterligare medel ur EU: s fonder utöver de fastställda taken och att Litauen har fått ytterligare medel för att ta itu med program i samband med nedläggningen av kärnkraftsanläggningen i Ignalina.
För det andra har vi beräkningen av taken, där varje medlemsstats enskilda prognos för ekonomisk tillväxt används.
För det tredje har vi överenskommelsen om att tillåta att medel ur strukturfonderna används till bostadsprojekt.
Gränsen på 2 procent av strukturfondernas sammanlagda tillgångar, som är identisk för alla nya medlemsstater, är emellertid svår att förstå.
Det är till exempel uppenbart att uppvärmning av hus är en mycket mer angelägen fråga i länder med hårdare klimat, till exempel Estland och Lettland, än i länderna i de södra delarna, som Cypern och Malta.
Denna enhetliga metod är oberättigad.
För det fjärde kommer n + 2-regeln gradvis att ersättas av n + 3-regeln.
Det går förstås fortfarande att ifrågasätta om en sådan regel ska tillämpas för Sammanhållningsfonden.
Men detta avtal är ytterst nödvändigt, först och främst för de nya medlemsstaterna, och därför visade parlamentet en flexibel inställning till den totala omfattningen av EU: s medel.
