# ID: svediakorp-gov467993
# author: Ralf Walter, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 696
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar, herr rådsordförande!
Det måste med all respekt sägas att det finns något som heter Europaparlamentet och att besluten om EU: s ekonomi inte får fattas enbart av rådet.
Jag menar att anledningen till att parlamentet lyckades åstadkomma förbättringar genom förhandlingsprocessen var att vi redan från början arbetade, inte från utgångspunkten ” här är pengarna, nu får ni räkna ut hur de ska förvaltas ”, utan att vi i stället uppmärksammade strukturerna.
Vi var noggranna med att inte, som vi har gjort tidigare, kämpa för att få in mycket pengar under budgetrubrikerna – som vi gjorde med den senaste budgetramen på 700 miljarder – bara för att i slutänden sitta med faktiska utgifter på strax över 550 miljarder.
Det viktiga är alltså kvaliteten på utgifterna och därför insisterade vi på att vi skulle komma vidare med budgetförordningen och göra saker mindre byråkratiska och mindre invecklade.
Pengarna måste kunna flöda och vi måste vara säkra på att de går till rätt människor.
Därför var det avgörande att vi kunde se till att även medlemsstaterna ska vara uppmärksamma på kvaliteten i varje utgiftspost och fundera på om utgifterna går till rätt människor.
Vi lade alltså stor vikt vid kvaliteten på utgifterna och det innebär också att vi vill förhindra att de marginaler som behövs på andra håll äts upp av ett ständigt inrättande av nya organ eller utvidgningar av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, vilket är anledningen till att vi måste sätta gränser.
Därför har vi sett till att budgetarbetet kommer att ske mer strukturerat i framtiden och att pengarna faktiskt kommer att kunna användas.
För det andra har vi skapat tillräcklig flexibilitet i budgeten för nya saker.
Där rådet tyvärr inte hade lämnat något utrymme i Medborgarnas Europa, har vi skapat en marginal så att allt inte kommer att användas i det fleråriga programmet utan att lämna möjlighet till att göra något mer.
Vi har förbättrat och utökat pilotprojekten och de förberedande åtgärderna och därmed gett parlamentet större inflytande, och vi har lagt till 5 procent för att ge ökad flexibilitet i budgetarna för de fleråriga programmen, vilket ger oss möjlighet att reagera på utmaningar med större flexibilitet och precision.
Vi har också lyckats åstadkomma viktiga saker inom de enskilda ämnesområdena, till exempel livslångt lärande, som alla alltid har vackra saker att säga om och där ni, herr rådsordförande, verkar tro att det bara finns 140 000 studenter kvar, medan vi har utökat antalet till 210 000.
Vi har också fått till stånd höjningar för de transeuropeiska nätverken och för Progressprogrammet, programmet som genom att bekämpa social utestängning ger ett budskap till EU att vi inte bara är en ekonomisk union utan också skänker en tanke åt och hjälper dem som har problem.
Vi har också lyckats få mer pengar till hälsa och konsumentskydd, gränsöverskridande samarbete och många andra områden.
Om ni skulle fråga mig om jag hade velat se mer än det vi har åstadkommit skulle jag utan att tveka svara ja, jag hade velat ha mer, men jag vet att det alltid finns två, ibland tre, sidor av en kompromiss, och därför var vi så tuffa som möjligt, för vi förhandlade med människor som inte låter pruta med sig.
Resultatet är något som alla inte kan vara nöjda med och allt det som vi hade velat åstadkomma, som beskrivs i Bögebetänkandet, kommer att tas upp igenom under de kommande åren, och dessa krav kommer att fortsätta att komma tillbaka till er, oavsett om det handlar om egna medel för att finansiera jordbrukspolitiken eller för andra områden.
Vi kommer att fråga er hur ni tänker uppfylla era åtaganden – jag avser Galileo – och sedan får ni komma till oss.
Avslutningsvis vill jag säga att denna kompromiss kanske inte är vad jag drömde om, men jag stöder den helhjärtat och jag uppmanar mina kolleger här i parlamentet att godkänna den.
