# ID: svediakorp-gov467964
# author: Antolín Sánchez Presedo (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 338
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Medlemsstaternas ekonomiska politik är en fråga av gemensamt intresse.
Övervakningen av deras offentliga finanser är nödvändig för att se till att deras åtaganden, som är mer omfattande inom euroområdet, uppfylls och att våra gemensamma mål uppnås.
Jag gratulerar Dariusz Rosati, för i hans betänkande fastställs de huvudsakliga problemen med de offentliga finanserna, och betänkandet tillhandahåller också värdefulla riktlinjer för att ta itu med dem, samt för att förbättra de offentliga finansernas framtida riktning.
Situationen är oroande, men som kommissionsledamoten sa kan vändpunkten ha nåtts under 2005.
Fram till dess hade den offentliga skuldsättningen bara ökat, alltsedan euron infördes.
Fortfarande är fem av euroområdets medlemmar föremål för förfarandet vid alltför stora underskott, och tillväxten inom den europeiska ekonomin är förvisso lägre än i de flesta utvecklade länder.
En del av framgången kan bero på reformen av stabilitets- och tillväxtpakten, eftersom den har medfört viss rationalitet.
Att definiera budgetmål på medellång sikt, samtidigt som man beaktar varje lands situation, dess cykliska villkor och hållbarhetstillstånd, ger ett mer enhetligt skatteområde och bättre incitament för strukturreformer för att öka tillväxtpotentialen.
Det är viktigt att budgetförfarandena följer en enhetlig kalender, anpassas efter gemensamma ekonomiska parametrar och grundar sig på enhetliga antaganden som förbättrar den statistiska styrningen.
Det är också nödvändigt att använda cykliskt justerade budgetkoncept, som föredraganden föreslår.
Det förefaller inte som om de offentliga investeringarna skulle bli föremål för mer stelbenta regler än de privata, och därför är det rimligt att rådet undersöker hur investeringar vars ändamål specificeras i Lissabonstrategin kan tillåtas att amorteras av under en lika lång tidsperiod som gäller för affärsredovisning, och det är också viktigt att göra framsteg när det gäller hållbarheten.
Jag anser det vara angeläget att i enlighet med dessa principer och på grundval av gemensamma faktorer utarbeta nationella rapporter om hållbarheten i de offentliga finanserna.
