# ID: svediakorp-gov467962
# author: Elisa Ferreira (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 478
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Jag vill börja med att gratulera föredraganden till hans utmärkta betänkande.
I betänkandet betonas först och främst att EU: s huvudsakliga problem är den svaga ekonomiska tillväxten, den ihållande höga arbetslösheten och den bristfälliga användningen av befintlig produktionskapacitet.
Detta är enligt min åsikt ett centralt budskap.
De första tecknen på återhämtning som ni nämnde, herr Almunia, är inte tillräckliga vare sig för att garantera EU: s konkurrenskraft på den internationella arenan eller för att kompensera för de år av stagnation som vi fortfarande genomlever.
Förvisso bör en balans i de offentliga finanserna inte betraktas som ett självändamål.
Det är också sant att vare sig tolkningen av stabilitets- och tillväxtpakten, eller de åtgärder som har vidtagits på grund av de alltför höga underskotten, har varit framgångsrika när det gäller att förhindra ihållande bristande balanser inom de större europeiska ekonomiernas offentliga finanser.
Det finns enligt min mening två huvudsakliga slutsatser i betänkandet: den första gäller behovet att se till att åtgärderna för att bringa de offentliga finanserna i jämvikt är fullständigt förenliga med förfarandet för att återuppliva den europeiska konkurrenskraften, samt att detta förfarande prioriteras högt på EU: s politiska dagordning.
De första tecknen på tillväxt har visat sig trots, snarare än på grund av, stabilitets- och tillväxtpakten.
De offentliga och privata investeringarna måste öka inom områdena för innovation, utbildning och utveckling av ny kompetens och nya tekniker i enlighet med Lissabonstrategin.
Ett mellanstatligt samarbete och en samordning av den ekonomiska politiken på EU-nivå är nyckelfaktorer som för närvarande inte utnyttjas tillräckligt.
Det är också beklagligt att denna tillväxtprioritering inte har återspeglats i tillräcklig utsträckning, vare sig i tolkningen – såsom nämndes i pakten – eller, vad viktigare är, i den budgetram som vi förmodas anta i morgon.
Den andra punkten gäller behovet av ett fortsatt förtydligande av principerna och metoderna för redovisning inom medlemsstaternas statistiska institut, det vill säga att sprida bästa praxis och att harmonisera principer, tidsplaner och metoder.
Att upprätthålla sunda offentliga finanser är enbart av intresse om det är hållbart på medellång sikt, vilket ofta innebär att vidta åtgärder av strukturell karaktär.
Det är dags att de ekonomiska metoder som bygger på extraordinära åtgärder eller kreativ bokföring försvinner för gott, eftersom de undergräver trovärdigheten samt urholkar investerarnas och konsumenternas förtroende.
Sammanfattningsvis måste de offentliga finanserna befästas, men detta lönar sig bara om det sker på ett hållbart sätt, och förutsatt att det går hand i hand med ett förstärkande av den europeiska ekonomin och medborgarnas kompetenser.
Jag anser att detta är de två huvudsakliga slutsatser som kan dras av det betänkande som vi i dag behandlar.
