# ID: svediakorp-gov467951
# author: Dariusz Rosati (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 809
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman!
De offentliga finansernas tillstånd har ett verkligt inflytande på tillväxttakten, sysselsättningen och den makroekonomiska stabiliteten.
Det är också en viktig indikator på hur det står till med den gemensamma europeiska valutan.
Därför framgår det tydligt i Fördraget om Europeiska unionen att utvecklingen i medlemsstaternas offentliga finanser är av intresse för unionens organ, även Europaparlamentet.
Europaparlamentet har än en gång utfört sina befogenheter inom ramen för fördraget genom att utvärdera tillståndet i de offentliga finanserna i Europeiska unionen, och parlamentet kommer att anta ett betänkande om frågan.
Huvudbudskapet i detta års betänkande är slutsatsen att de offentliga finanserna i de flesta medlemsstater fortfarande inte är balanserade och att denna situation inte har förbättrats märkbart sedan förra året.
Därför behövs fortsatta ansträngningar för att förbättra finanspolitiken.
Det totala underskottet i Europeiska unionens 25 medlemsstater ökade under 2005 till 2,7 procent av BNP.
I euroområdet steg det till 2,9 procent av BNP.
I själva verket har den offentliga skulden växt systematiskt i förhållande till BNP under de senaste åren, och i slutet av 2005 hade den stigit till över 70 procent i euroområdet.
Sedan 2003 har elva av Europeiska unionens medlemsstater haft underskott som överstiger 3 procent av BNP, och tio länder har varit föremål för förfarandet vid alltför stora underskott.
Det som oroar mest av allt är att fyra av de största ekonomierna i Europeiska unionen, nämligen Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Italien, också är bland dem som bryter mot reglerna för budgetdisciplin.
Denna situation visar tydligt att vissa medlemsstater upplever stora svårigheter när det gäller att återställa balansen i de offentliga finanserna.
Det saknas politisk vilja och beslutsamhet för att genomföra de nödvändiga förändringarna.
Denna omständighet visar också att stabilitets- och tillväxtpaktens preventiva och korrigerande åtgärder hittills inte har varit särskilt effektiva.
En av de viktigaste orsakerna till detta olyckliga budgetläge har varit den fortsatt låga tillväxttakten i Europa.
Underlåtenhet att genomföra nödvändiga strukturella reformer, ökad internationell konkurrens, osäker arbetsmarknad och ovisshet om framtida efterfrågan: allt detta har inneburit att Europa under ett antal år har utvecklats i långsammare takt än andra delar av världen.
Den politik som hittills har genomförts har inte medfört några förändringar av detta tillstånd.
En expansiv skattepolitik och en restriktiv penningpolitik har skapat en olycklig ” policymix ” och hämmat den ekonomiska tillväxten.
Situationen förvärras av att skattepolitiken i euroområdet inte samordnas tillräckligt.
Denna samordning är av största betydelse när det gäller att öka den ekonomiska politikens effektivitet och upprätthålla förtroendet för den gemensamma valutan, vilket kräver att man synkroniserar skattereformerna och undviker åtgärder som leder till budgetobalans.
En av orsakerna till denna tendens till stagnation i Europa är att inte tillräckligt stora framsteg har gjorts när det gäller strukturella reformer i många medlemsstater, och i synnerhet att inte tillräckliga åtgärder har gjorts för att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden, främja yrkesverksamhet, avlägsna hindren på tjänstemarknaden, främja innovation och stödja entreprenörskap.
I detta sammanhang är det oroande att det går så långsamt att genomföra Lissabonstrategin.
Fru talman!
I betänkandet föreslår vi en lista på åtgärder som syftar till att förbättra de offentliga finansernas tillstånd.
För det första är det nödvändigt att skattebestämmelserna i den reviderade versionen av stabilitets- och tillväxtpakten följs noga och strängt.
Detta kommer att bidra till att pakten återfår sin trovärdighet och att dess disciplinära roll stärks.
Vi uppmanar till snabbare strukturella reformer, och i synnerhet till ett beslutsamt genomförande av Lissabonstrategin.
Vi föreslår också åtgärder som syftar till att förenkla finansförfarandena, öka samordningen och förbättra skattepolitikens effektivitet.
Vi uppmanar Europeiska kommissionen att bedöma de sannolika effekter som en ökad skattepolitisk samordning skulle ha på den ekonomiska tillväxten i unionen.
Vi rekommenderar att man vidtar åtgärder för att förbättra kvaliteten på skattestatistiken, inför klara regler för uppskattning av tillgångar och framtida pensionsskyldigheter, tar hänsyn till konjunkturcykeln när man kalkylerar budgetunderskott samt att man utökar tidsramen för budgetprognoser till två år.
Vi föreslår att en gemensam uppsättning makroekonomiska antaganden, som skulle kunna göras av Europeiska kommissionen, ska accepteras som grundval för medlemsstaternas budgetförslag.
Slutligen rekommenderar vi att åtgärder vidtas som syftar till att stärka motivationen för att genomföra en skatteform i medlemsstaterna, till exempel att man publicerar rapporter om farorna med att inte balansera de offentliga finanserna.
De åtgärder som nämnts är nödvändiga för att skatte- och budgetpolitiken ska kunna bidra till en starkare ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning i Europeiska unionen.
Europaparlamentet bör sända en klar och entydig politisk signal på den punkten.
Därför vänder jag mig till er, kära kolleger, och ber er att stödja detta betänkande.
