# ID: svediakorp-gov467934
# author: Yannick Vaugrenard (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 381
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman!
Fastän jag i egenskap av föredragande för yttrandet från budgetutskottet i allmänhet stöder kommissionens hållning, skulle jag vilja framhålla den här frågans politiska dimension och påpeka två brister.
Under två år har Europeiska kommissionen nu försökt att utveckla en standardisering inom områdena hälsovård, sociala tjänster, samhällstjänster och miljötjänster.
Kommissionen föreslår att man i högre grad ska utnyttja standardiseringsarbete inom tjänsteområdet och samtidigt bevara den monopolitiska karaktären hos de organ som nämns i betänkandet – vilket enligt min åsikt är beklagligt – fastän man i standardiseringsarbetet hittills huvudsakligen har koncentrerat sig enbart på industriprodukter.
Standarder, när de betraktas i samband med tjänster, tenderar att ersätta harmoniseringen av gemenskapslagstiftningen, vilket är oroväckande.
Hur nödvändig, eller till och med väsentlig, standardiseringen än må vara kan den inte komma före lagstiftningen.
Dessa standarder krävs vid all anbudsinfordran inom EU, men hittills har de upprättats uteslutande av tillverkare, utan någon demokratisk kontroll, och kan följaktligen utgöra ett hinder för tillgång till marknaden, vilket är något vi inte kan acceptera.
Detta är anledningen till att det är viktigt att särskilt se till att alla berörda parter verkligen kan delta i dessa organs arbete.
Det inbegriper naturligtvis tillverkare, men även konsumentorganisationer, kunder, företrädare för de lokala myndigheterna och även miljöskyddsorganisationer.
Kompromissändringsförslagen behandlar visserligen denna fråga, men bara i mycket liten utsträckning.
Å andra sidan menar jag att Europaparlamentet, i den mån offentliga medel är inblandade, varje år måste informeras om den standardiseringsprocess som faktiskt har genomförts.
Europeiska standardiseringsorganisationer är faktiskt allmännyttiga organisationer som får offentligt stöd från gemenskapen.
Som sådana måste de naturligtvis möta sina åtaganden med hänsyn till öppenhet.
I det kompromissändringsförslag som gäller denna fråga föreslås att kommissionen åtminstone vart femte år ska göra en bedömning av standardiseringsverksamheten, vilket naturligtvis inte är tillräckligt ofta.
Där har ni mina observationer sammanfattade i några få ord, fru talman.
Jag skulle vilja helhjärtat gratulera föredraganden och samordnarna till kvaliteten på det arbete de har gjort, men jag beklagar de otillräckliga ansträngningar som gjorts för att uppmuntra större mångfald och beklagar att bedömningarna av standardiseringsverksamheten skulle ske så sällan.
