# ID: svediakorp-gov467933
# author: Zita Pleštinská (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: SK
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 704
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, kommissionsledamot Verheugen, mina damer och herrar!
Varför passar ett A4-ark ihop med kuvertet?
Varför fungerar SIM-korten i alla mobiltelefoner?
Varför skulle det vara bra att ha likadana vägguttag inom hela EU?
När sådana saker väl fungerar bra är de så självklara att vi knappast lägger märke till dem.
Det krävs dock viss tankeverksamhet från någon för att sådana till synes enkla saker ska klaffa.
Denna ” någon ” är det europeiska standardiseringssystem som består av tre europeiska och 29 nationella standardiseringsorganisationer och över 60 000 experter.
De tar fram europeiska standarder som godkänns enhälligt och bygger på frivilliga avtal.
Eftersom det främsta syftet med gemensamma europeiska standarder är att undanröja tekniska handelshinder och gynna den inre marknaden bör standardiseringsbesluten betraktas som en grundbult i EU: s politik för att uppnå målen i den ändrade Lissabonstrategin.
I 20 år har nu europeisk standardisering, framför allt tack vare direktiven som samlas under beteckningen ” den nya metoden ”, i hög grad effektiviserat EU-lagstiftningen.
De direktiv som tas fram genom den nya metoden gäller endast grundläggande säkerhetskrav, konsument- och miljöskydd.
Tekniska krav anges i detaljerade tekniska standarder.
Detta, kommissionsledamot Verheugen, är det rätta sättet att få bra EU-lagstiftning.
När jag arbetade som arkitekt var standarder ett verktyg i mitt jobb.
De gav mig en referenspunkt vid utformningen, bedömningen och godkännandet av byggnader.
Det är ett av skälen till att jag tog på mig uppdraget att stå som föredragande för Europaparlamentet av förslaget till kommissionen om finansieringen av europeiskt standardiseringsarbete.
Syftet med detta beslut är att skapa en samlad rättslig ram för att ta fram denna finansiering.
Trots att den europeiska standardiseringen krävs för att den inre marknaden ska fungera har någon rättslig grund ännu inte tagits fram för dess finansiering.
EU: s bidrag till finansieringen av europeiskt standardiseringsarbete utgör för närvarande 2 procent, medan nationella organisationer bidrar med omkring 5 procent och företagen med 93 procent, huvudsakligen genom att bidra med experthjälp.
Medlemsstaterna har en viss funktion att fylla i den tekniska standardiseringen då de måste garantera att de nationella systemen inför europeisk standard.
Jag är glad över att mitt land Slovakien har varit ett av de första att införa europeiska standarder, tack vare den slovakiska lagen om tekniska standarder.
Jag är övertygad om att den europeiska standardiseringen är ett system som kommer att bidra till att skapa ett gynnsamt företagsklimat.
Företagens företrädare och andra berörda parter blir allt mer medvetna om vikten av att ha tekniska standarder inom näringslivet.
Det måste bli parlamentets prioritering att se till att små och medelstora företag, särskilt mikroföretag och handelsföretag, kan utnyttja de europeiska standarderna på ett effektivt sätt.
Det ligger i unionens intresse att bidra ekonomiskt till att överföra dessa standarder till samtliga officiella språk, göra dem lika tillgängliga och öppna för alla, särskilt för små företag i de nya medlemsstaterna som inte har de ekonomiska resurser och personalresurser som krävs för att översätta specialstandarder.
Det skulle vara bra om det fanns handböcker för små och medelstora företag där standarderna förklaras.
Den sju månader långa diskussionen mellan parlamentet, kommissionen, rådet och berörda organisationer har övertygat mig om att problemet har fått rätt placering inom EU: s politik.
I godkännandeförfarandet gav jag mitt stöd till alla ändringsförslag som bidrog till att förbättra kommissionens förslag.
Jag är nöjd med det enorma stöd jag fått från alla föredragande, särskilt skuggföredragandena Edit Herczog och Paul Rübig, föredraganden från utskottet för industrifrågor, forskning och energi som uppmanades att avge ett yttrande.
Jag vill också tacka rådets och kommissionens företrädare för deras utmärkta stöd och vilja att från början nå fram till ett samförstånd som gör att en finansieringsram för europeisk standardisering kan godkännas vid första behandlingen.
Sammanfattningsvis vill jag framföra min övertygelse om att mitt betänkande och det stöd parlamentet har gett det kommer att leda till att europeisk standardisering får en lämplig finansiering, vilket kan bidra till ett enklare och tryggare liv för alla europeiska medborgare.
