# ID: svediakorp-gov467925
# author: Marios Matsakis (ALDE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 437
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman!
Jag önskar Dagmar Roth-Behrendt ett snabbt tillfrisknande.
Hon har gjort ett utmärkt betänkande, där hon behandlar det ämne som nu diskuteras allra flitigast.
Följaktligen uttrycker jag mitt stöd för hennes hållning i nästan alla aspekter som hon behandlar i betänkandet utom en: frågan om fiskmjöl.
Fiskmjöl är rikt på protein, och det är extremt näringsrikt för djur, inklusive idisslare.
Sådana djur har förmågan att tillgodogöra sig de proteiner som finns i fiskmjöl och använda dem för uppbyggnad och energi.
Därför erbjuds jordbruksindustrin genom användandet av fiskmjöl som djurfoder ett effektivt kosttillskott till en låg kostnad.
Det finns två viktiga frågor när det gäller att utfodra idisslare med fiskmjöl.
Den första är hur etiskt korrekt det är att ge animaliskt protein till djur som inte normalt äter sådant protein.
Det är högst kontroversiellt.
Emellertid förblir det en etisk fråga och inte en som gäller syftet med den förordning som ligger framför oss i dag, vilket är att förebygga, kontrollera och utrota vissa former av TSE.
Den andra – och mest relevanta – frågan är den följande: Kan vissa former av TSE överföras från fiskmjöl till idisslare?
Svaret, grundat på de vetenskapliga bevis som hittills finns tillgängliga, är ” nej ”.
Såvitt jag vet har det aldrig förekommit något belagt fall av TSE som överförts från fiskmjöl till en idisslare, fastän fiskmjöl tidigare flitigt har använts av jordbruksföretagare och denna användning i dag fortsätter på många jordbruksföretag utanför EU.
Självklart måste vi ta hänsyn till försiktighetsprincipen.
Men hur långt kan vi ta den principen när vi inte har några klara bevis för att TSE kan överföras från fisk till idisslare?
Vi vet att vi, i det högst osannolika fall där sådana bevis skulle påträffas, omedelbart skulle kunna stoppa dessa metoder.
Försiktighetsprincipen fungerar väl bara när den används med varsamhet.
I annat fall kan den utgöra ett allvarligt hinder för vår tillvaro.
Varför förbjuder vi till exempel inte resande för att förhindra dödsfall och skador orsakade av transporter?
Vi människor äter ju ändå fisk, och vi oroar oss inte över att få spongiform encefalopati från fisk, någon som är långt mer sannolikt än att en ko skulle få det från fiskmjöl.
Om Dagmar Roth-Behrendt hade varit här vet jag att jag inte hade lyckats övertyga henne om att fiskmjöl är lämpligt som foder för idisslare, men jag hoppas att jag har gett resten av mina kolleger något att fundera på.
