# ID: svediakorp-gov467919
# author: Bart Staes, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 412
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Europaparlamentet har de senaste tio åren haft en avgörande roll i den politiska hanteringen av BSE, en sjukdom som visserligen uppträdde i Förenade kungariket redan på 1980-talet, men fick en annan dimension när den brittiske folkhälsoministern förklarade i parlamentet i Westminster att det troligen fanns ett samband mellan BSE och en ny variant av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom.
Parlamentet reagerade snabbt politiskt och tillsatte en undersökningskommitté under ledning av Dagmar Roth-Behrendt som bedrev utmärkta efterforskningar kring det aktuella läget och kommissionens och medlemsstaternas bristfälliga hantering.
Efter detta lades ett villkorat förslag till misstroendeförklaring fram.
Ett av de viktigaste resultaten av detta blev att livsmedelssäkerheten lyftes ut från GD Jordbruk och landsbygdsutveckling och blev ett politikområde som omfattas av medbeslutandeförfarandet.
Sedan lagstiftningen om BSE antogs 2001 och 2002, liksom de ingående bestämmelserna om biprodukter från djur, har också ett antal kontroversiella åtgärder införts genom kommittéförfarandet.
BSE-lagstiftningen har sedan juni 2001 omfattats av inte mindre än 19 uppdateringar i form av kommittébeslut, så parlamentet måste verkligen vara vaksamt.
Låt mig nämna två exempel.
Kommissionens förslag om att åter införa fiskmjöl som foder till idisslare drogs inte tillbaka förrän parlamentet protesterat kraftigt.
Det andra exemplet gäller foderbestämmelserna i bilaga 4 till rättsakten som ändrades genom beslut i kommittéerna, utan parlamentets medverkan, från ingående beskrivningar på en halv sida upp till inte mindre än nio sidor med detaljbestämmelser och undantag.
Kommittéförfarandet är därför fortfarande ett enormt problem, ett problem som vi inte lyckats lösa i den här förhandlingsrundan med rådet.
Vi är dock nöjda med att en vetenskaplig riskanalys i fråga om inverkan på människor och djur från och med nu måste beaktas, vilket verkligen är positivt.
Den överenskommelse som slöts med rådet vid första behandlingen och som avspeglas i ändringsförslagen 41 – 56 bör få vår grupps oreserverade stöd.
De viktigaste områdena i detta hänseende är fortfarande förbudet mot alla animaliska proteiner som foder till idisslare, föreskriften att fiskmjöl endast kan ges till unga idisslare enligt vetenskaplig bedömning och under tillräckligt strikta kontrollåtgärder samt bestämmelser om urbenat kött som slutligen bör fastställas.
Det är mycket tråkigt att föredraganden Dagmar Roth-Behrendt inte kan medverka i dagens debatt.
Jag önskar henne all kraft, ett snabbt tillfrisknande och ser fram mot att hon mycket snart återtar sin roll här i parlamentet.
