# ID: svediakorp-gov467914
# author: Karl-Heinz Florenz (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 754
# sentences: 46
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Fru talman!
Föredraganden Dagmar Roth-Behrendt har bett mig att redogöra för hennes betänkande i dag eftersom hon är sjuk.
Vi hoppas att hon snart är med oss igen.
Direktivet om TSE består i huvudsak av två delar.
Den första handlar om övergångsperioder, och den andra är den operativa eller normativa delen.
För att kunna diskutera den normativa delen längre och mer ingående föreslogs det att vi skulle dela på betänkandet, vilket också skedde i samförstånd med kommissionen.
I mitten av 2005 beslutade vi i första behandlingen att förlänga övergångsbestämmelserna, vilket gav oss tillräckligt mycket tid för andra delen som vi alltså diskuterar i dag och som vi också har diskuterat i flera arbetsgrupper och möten, bland annat med europeiska veterinärer och andra ledamöter av parlamentet.
Som kommissionsledamot Günter Verheugen redan berättade är vi fast beslutna att inte försvaga direktivet, utan vill lägga betoningen på folkhälsopolitiken.
Under Dagmar Roth-Behrendts ledning har vi klarat detta galant.
Hon har uppmanat kommissionen att ta fram ett slags färdplan som visserligen inte har debatterats officiellt i kammaren men ändå kan vägleda oss vid hanteringen av den svåra frågan om BSE och TSE i framtiden.
Det är ett mycket efterlängtat initiativ.
Jag vill även berätta något om innehållet.
Hittills har vi haft fem riskkategorier.
Det var bra, det var rätt och det var värdefullt.
Vi blev dock varse och övertygades om att det var bättre att minska antalet till tre faktorer så att vi anpassar oss till det som gäller på andra håll i världen, bland annat för Internationella byrån för epizootiska sjukdomar (OIE) i Paris.
Detta gjordes också relativt lätt efter långa diskussioner.
Vi upptäckte att många länder utanför gemenskapen har relativt begränsad kunskap om denna djursjukdom och att även EU och OIE i Paris kan få betydligt bättre och jämförbara uppgifter med den nya klassificeringen.
Detta var en kompromiss efter det att föredraganden hade samtyckt till förslaget – och jag ger henne mitt fulla stöd.
Det är i sista hand också en aspekt av konsumentskyddet och skyddet för jordbrukare, eftersom frågorna nu kan samordnas bättre och även övervakas i övriga delar av världen och i utvecklingsländerna.
Det framgår än en gång tydligt att BSE-kontroller utgör en viktig del av skyddet.
Friska djur, djur man misstänker eller som har förändrats kommer att testas även i fortsättningen.
Men om övervakningen visar en ihållande positiv utveckling i vissa geografiska områden kan åtgärderna luckras upp något i enlighet med vetenskapliga belägg.
En omtvistad fråga jag gärna talar mer om gäller fiskmjölet.
I egenskap av jordbrukare är jag övertygad om att fiskmjöl inte bör ges till idisslare.
Vissa länder i Europa ser dock annorlunda på detta.
Det är något jag måste respektera.
Parlamentet sa tydligt nej 2004.
Med stöd av många experter tog föredraganden upp ämnet igen och klargjorde att detta faktum, det vill säga att växtätare inte bör utfodras med fiskmjöl, ska ingå i betänkandet.
Som ett undantag – och detta är ett inslag i kompromissen – blir det tillåtet att tillsätta fiskmjöl i foder avsett för djur upp till en viss ålder.
Jag anser att vi kan godkänna denna kompromiss.
Ett knepigt och mycket känsligt område är frågan om maskinurbenat kött.
Att skilja kött från ben är en mycket komplicerad procedur.
Den som sett hur det går till äter aldrig sådant kött igen.
Kommissionen har själv sagt att den ska granska frågan och lägga fram ett lämpligt förslag för oss om hur problemet ska hanteras.
Förteckningen över specificerat riskmaterial är särskilt viktig för föredraganden, Dagmar Roth-Behrendt.
Hjärna och ryggmärg kommer nu till exempel att finnas på en verklig förteckning och inte i bilagorna som förut.
Detta är korrekt, och det är ett bra bidrag.
Ett lika bra bidrag är frågan om hur besläktade djur behandlas för närvarande.
Det gäller alltså syskon till sjuka djur.
Tidigare slaktades alla dessa djur brutalt.
Nu har man hittat en bättre metod, och djuren behålls.
De kan förstås inte ätas.
Som helhet vill jag tacka föredraganden och alla som medverkat.
De har utfört ett mycket viktigt arbete.
Och jag är mycket glad över att Dagmar Roth-Behrendt kunde vara med på den svåra resan hit, och jag hoppas hon snart är på plats igen.
