# ID: svediakorp-gov467897
# author: Andris Piebalgs, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 418
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Biodrivmedel behövs av två huvudsakliga anledningar.
För det första beror vår energiförsörjningstrygghet på utvecklingen av alternativ till olja.
Bland de lösningar som kan sättas i bruk i dag finns det ingen med samma potential som biodrivmedel.
För det andra bidrar transportsektorn inte tillräckligt till att minska utsläppet av växthusgaser.
Biodrivmedel kan bidra avsevärt till detta mål.
EU har beslutat att uppnå en snabb utveckling av biodrivmedelsanvändningen.
Direktivet om biodrivmedel som antogs 2003 hade en uppskattad nivå på 2 procent marknadsandelar för biodrivmedel 2005 och 5,75 procent 2010, jämfört med en 0,2-procentig andel 2000.
När det gäller att anta nationella vägledande mål i direktivet har medlemsstaterna varit lite mindre ambitiösa, men på det stora hela är målet en andel på cirka 1,4 procent 2005.
Mot bakgrund av detta är den översyn av direktivet om biodrivmedel, som kommissionen ska utföra i år, särskilt viktig.
Vi har precis startat ett offentligt samråd för denna översyn.
Inom ramen för det offentliga samrådet ställs en rad frågor.
För det första, kommer 5,75-procentsmålet för 2010 att uppnås med de nuvarande strategierna och åtgärderna?
Om inte, vad kan man göra för att se till att målet uppnås?
Bör EU sätta upp mål för andelen biodrivmedel för 2015 och 2020?
Kommissionen har ännu inte tagit ställning till dessa frågor.
När det gäller frågan om miljöeffekterna är det viktigt att utgå från principen att biodrivmedel har en rad miljömässiga fördelar.
Men det är också sant att produktionen kan ha vissa skadliga effekter på miljön.
Jag anser att andra generationens biodrivmedel kan få ännu större miljömässiga fördelar, och deras införande bör påskyndas så mycket som möjligt.
Kommissionen kommer därför att se till att främjandet av biodrivmedel fortsätter att medföra miljömässiga fördelar och fördelar för försörjningstryggheten.
Som en del av översynen av direktivet ber därför kommissionen om synpunkter på införandet av ett certifieringssystem.
Detta skulle kunna säkerställa att endast de biodrivmedel vars odling uppfyller miljökraven ska räknas med i direktivets mål.
De första reaktionerna från icke-statliga organisationer med verksamhet på miljöområdet, bränsleleverantörer och andra aktörer har varit uppmuntrande positiva.
När det gäller biltillverkarnas skyldigheter har dessa frivilligt gått med på att begränsa koldioxidutsläppen från nya bilar till 140 g per km före 2008 / 2009.
Kommissionen anser inte att användandet av biodrivmedel på något sätt sänker de mål som det finns en överenskommelse med bilindustrin om.
