# ID: svediakorp-gov467794
# author: Pierre Moscovici (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 718
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr Barroso, herr Rehn!
För det första vill jag uppriktigt tacka Olli Rehn, som i egenskap kommissionsledamot för utvidgningen har gjort ett noggrant, klokt och grundligt arbete som uppskattas av oss alla.
Tack vare honom och hans arbete har samarbetet mellan Europaparlamentet och kommissionen samt mellan EU-institutionerna och de rumänska och bulgariska myndigheterna varit effektivt och givande.
Rumäniens och Bulgariens anslutningsprocess har nu nått ett avgörande skede: nu måste våra institutioner fatta ett beslut som bekräftar alternativt skjuter upp det datum – ursprungligen den 1 januari 2007 – då dessa två kandidatländer ska ansluta sig till Europeiska unionen.
Jag stöder inställningen i Olli Rehns rapport.
Liksom tidigare finns det en tendens att förorda en anslutning 2007, men en anslutning på vissa precisa villkor.
Jag har i många månader påpekat att vår vänskap med Rumänien och Bulgarien och vårt stöd till deras anslutningsprocess går hand i hand med ett mycket tydligt krav, nämligen att de måste uppfylla kriterierna och genomföra de reformer som krävs för att länderna ska kunna närma sig en anslutning.
Jag skulle emellertid vilja gå längre än Barroso och Rehn när det gäller dagens bedömning av resultatet av dessa länders ansträngningar att tillgodose våra krav.
Det är faktiskt min fasta övertygelse att det, bara sju månader före det planerade anslutningsdatumet den 1 januari 2007, är vår plikt att slutligen och tydligt bekräfta detta datum eller säga att det inte längre gäller.
Dessutom är jag nu, till skillnad från Daniel Cohn-Bendit, helt övertygad om att detta datum bör bekräftas.
Genom att uttrycka en mer tydlig ståndpunkt om Rumänien, i min egenskap av Europaparlamentets föredragande, har jag vid flera tillfällen haft möjlighet att säga att bestämmelsen om senareläggning enligt min uppfattning endast bör ses som en sista utväg och en nödåtgärd.
Jag har flera gånger framhållit för kammaren hur farligt det skulle vara om vi banaliserade denna bestämmelse eller använde den som förevändning för att dra uppmärksamheten till en rad verkliga bekymmer och enstaka orsaker till missnöje, och därmed förlora greppet om helheten.
Jag tror inte att det är det som pågår nu.
I kommissionens rapport betonas att Rumänien nu uppfyller de politiska kriterierna och de kriterier som rör marknadsekonomi, och att EU: s regelverk har fortsatt att genomföras flitigt, även om det kvarstår punkter där landet måste göra ytterligare framsteg.
Kommissionens rekommendationer i det här sammanhanget är värdefulla och måste tillämpas i praktiken.
Den rapport som offentliggjorts i dag ger mig en känsla av säkerhet att landets nuvarande situation inte är så flagrant bristfällig att det skulle vara lämpligt med en så radikal åtgärd som att skjuta upp anslutningsdatumet.
När det gäller mindre allvarliga problem ställde jag tillsammans med Geoffrey Van Orden och Elmar Brok en muntlig fråga för att föra fram andra skyddsklausuler av en ganska annorlunda och klart mindre dramatisk karaktär.
De ger möjlighet till en mer fortlöpande, konsekvent, men ändå mycket noggrann övervakning, som eventuellt kan kombineras med påföljder under de tre första åren efter Rumäniens anslutning till Europeiska unionen.
Syftet med dessa klausuler skulle vara att ta itu med olika problem som kvarstår på vissa specifika punkter.
Jag menar också att det är viktigt att nu understryka vad det skulle kosta att tveka för länge med att ge ett tydligt ja eller nej till Rumäniens anslutning den 1 januari 2007.
Maj var tidsfristen för EU: s institutioner att fatta beslut om datumet för Rumäniens och Bulgariens anslutning, och det verkade klokt.
Jag tror fortfarande att det är klokt.
Att skjuta upp anslutningen skulle skapa praktiska problem.
Den tid som avsatts för anslutningsfördraget skulle bli begränsad, och kanske även alltför kort.
Debatten om utvidgningen skulle bli ännu mer spänd.
Därför föreslår jag, samtidigt som jag verkligen uppskattar det noggranna arbete som gjorts av kommissionsledamoten för utvidgning och instämmer i hans analyser och krav, att vi på grundval av detta arbete och de mycket uppmuntrande resultat som han framhåller äntligen uttrycker vårt tydliga samtycke till och stöd för Rumäniens anslutning den 1 januari 2007 enligt de villkor som kommissionsledamoten slagit fast.
