# ID: svediakorp-gov467763
# author: Bruno Gollnisch (NI ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 205
# sentences: 7
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


De betänkanden som gått till omröstning i dag visar på att det uppkommer allt fler svårigheter med att tillämpa EU: s rätt och att fler fall överlämnas till EG-domstolen.
Den 21: a rapporten från kommissionen visar att 3 927 överträdelser var under utredning den 31 december 2003, jämfört med 2 270 1999 och endast 124 1978.
Detta beror delvis på att EU-rätten är omfattande, men också på att Europeiska kommissionen kan utfärda många påföljder för en medlemsstat som inte är villig att tillämpa EU: s lagstiftning.
Tillämpningen av EU: s lagstiftning är framför allt en politisk och inte en rättslig eller teknokratisk fråga, som många tror och menar.
Vad som framför allt händer är att problemet med pågående konflikter mellan EU: s makt och olika former av nationell suveränitet är något som döljs.
I det här sammanhanget är EG-domstolens beslut av den 13 september 2005 – där det för första gången och oberoende av någon rättslig grund slogs fast att straffrätten är en fråga för EU – symtomatiskt för hur denna institution har utvecklats.
Det är därför förståeligt att medlemsstaterna blir motvilliga att tillämpa EU-lagstiftning de inte själva har valt.
