# ID: svediakorp-gov467676
# author: Richard Corbett (PSE ). – (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 395
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag välkomnar kommissionens plan D. Vi behöver debatter, och jag vet av erfarenhet från mitt hemland att ju fler människor som informeras om EU, desto mer positiva tenderar de att bli mot det.
Det är därför sådana som Nigel Farage och UK Independence Party hela tiden har varit emot plan D, grundandet av den och att den stimulerar debatten om EU.
De vill att folk ska förlita sig på deras dåligt informerade fördomar om EU.
Vi måste bemöta det.
Vi måste stimulera en så bred debatt som möjligt.
Jag tycker att det är bra att debatten om EU: s framtid fortsätter.
Vi behöver åtminstone ett år till.
Vi behöver bredare och djupare eftertanke.
Det är rätt att säga att eftertanken hittills handlat mindre om texten och mer om kontexten.
Men vi vet också att vi i sinom tid kommer att bli tvungna att ta itu med vad vi ska göra med texten.
Debatten kommer att kräva mer struktur och större fokus, kanske enligt de linjer som Íñigo Méndez de Vigo och Alexander Stubb nyss talade om.
Vi kommer att bli tvungna att ta itu med frågan.
Det är alldeles för förenklat att som Nigel Farage och Timothy Kirkhope säga att folket har talat, och de har talat emot konstitutionen.
Det är helt enkelt inte sant.
Vi har olika svar i olika delar av EU.
En majoritet stöder konstitutionen, även i länder där man hållit folkomröstningar.
Lägger man ihop alla folkomröstningarna röstade fler ja än nej.
Som kommissionsledamot Margot Wallström sade kommer vi totalt sett snart att ha 16 stater som är för.
Om man lägger till Rumänien och Bulgarien, så har vi faktiskt 18 ratificeringar klara i slutet av nästa månad.
Detta pågår.
Det är en fråga om motsättningar, inte om motstånd mot konstitutionen.
När det råder motsättningar i här i EU pratar vi ut om det för att hitta en lösning som alla kan acceptera, genom att erkänna majoritetstrenden och försöka se vilka justeringar som kan behövas för att få minoriteten att också acceptera den.
Vi har en skyldighet mot minoriteten att prata igenom det och nå en kompromiss, men vi kan inte ignorera majoritetens vilja heller.
