# ID: svediakorp-gov467663
# author: Johannes Voggenhuber, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 739
# sentences: 47
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, fru kommissionsledamot!
I det antika Rom hade en högt uppsatt man rätt att låta straffa någon annan i sitt ställe när han blev dömd.
Det verkar närmast som om ni befinner er i denna ställning i dag, och ni förtjänar det inte.
Kommissionsordföranden borde emellertid höra kammarens dom över hans roll i det konstitutionella förfarandet, och jag hoppas att ni ser till att han får höra den.
Han har spelat en helt katastrofal roll: feg, fantasilös, motsägande och djupt kontraproduktiv.
Han kanske sökte jobb som dödgrävare för den europeiska konstitutionen.
Han har verkligen alla förutsättningar för att få det.
Jag vet att kommissionsordföranden är en mästare på missförstånd: vi har sannerligen alltid missförstått honom.
Man kan knappt citera honom utan att han hävdar den exakta motsatsen i samma tal, och om man försöker tvinga honom att ge klara besked hävdar han att han menade något helt annat.
Men intressant nog har hela EU förstått samma budskap från denna missförståndens mästare: aldrig i livet.
Ingenting kommer att hända på flera år.
Nice?
Å, det var inte alls så illa!
Som han sa, jorden kommer att fortsätta att snurra utan konstitutionen.
Och det värsta är att medborgarna fortfarande väntar sig resultat, inte retorik.
Detta är naturligtvis ett annat missförstånd, men medborgarna har förstått alltför väl.
Sedan början av hans ämbetstid har kommissionsordföranden inte gjort den minsta ansträngning för att finna en lösning på den konstitutionella konflikten.
Han har inte vid något tillfälle agerat som förespråkare för den europeiska konstitutionen.
För honom är det ett glaspärlespel för den politiska eliten, EU-institutionellt navelskådande – en fras från Tony Blair, som han ständigt gör variationer på.
Fru kommissionsledamot!
Vi kommer inte att göra några framsteg på detta sätt.
Parlamentet har antagit ett beslut.
Redan från början rådde det brist på stöd från kommissionen, och det har skett några betydande missförstånd.
Fru kommissionsledamot!
Nicefördraget kan mycket väl lämna utrymme för viss utveckling mot integrering: vi vet att det finns ” broar ”.
Det finns möjlighet till tyst, nästan diskret integrering, men är det verkligen det som ni vill ha?
Utan en stadga om de grundläggande rättigheterna?
Utan den heltäckande demokratiseringen av EU?
Utan kapacitet att vidta åtgärder?
Utan att ha ” gasen i botten ” när det gäller enhällighet på många områden?
Vill ni verkligen ha integrering utan sociala rättigheter?
Vill ni ha den utan en konstitution som skapar en politisk miljö där intressefrågorna hos EU: s folk kan beaktas bättre?
Utökad legitimitet, införande av mer representation i beslut, mer insyn och öppenhet gentemot medborgarna, utökad ansvarsskyldighet gentemot medborgarna, mer maktfördelning, mer parlamentarisk och juridisk kontroll: det är vad konstitutionen innehåller!
Det är inte bara formler eller ren retorik, som kommissionsordföranden fortsätter att påstå i denna debatt.
Ni säger att han lyssnar på folket.
Jag blev mycket förvånad av Eurobarometerundersökningarna efter omröstningarna i Frankrike och Nederländerna, som tydligt visade att mer än två tredjedelar av dem som hade röstat ” nej ” var för en förbättring av konstitutionen, och att de ville att dessa förbättringar skulle leda till ett socialt EU.
Med andra ord handlar denna konflikt om en europeisk demokrati och EU: s sociala dimension som ett svar på globaliseringen.
Och vad gör José Manuel Barroso?
Han lyssnar på folket och hör något helt annat.
Han förespråkar ett regeringarnas EU i allt högre grad.
Svårigheten med och orsaken till krisen är ett regeringarnas EU.
Förstod han inte att folket protesterade mot det demokratiska underskottet, mot bristen på insyn?
Lyssnade han inte?
De nämnde inte terrorism.
Ja, det österrikiska ordförandeskapet talar om subsidiaritetsprincipen och byråkrati och EG-domstolen, men det gör inte medborgarna.
Medan regeringarna håller fast vid sina maktkrav vill medborgarna ha en europeisk demokrati, de vill ha en social dimension, de vill ha sina grundläggande rättigheter, och de vill ha en bättre konstitution.
Det är kommissionsordförandens historiska ansvar att inleda och stödja denna förbättringsprocess, och det vore klokt av honom att ta på sig det ansvaret.
