# ID: svediakorp-gov467659
# author: Margot Wallström, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,201
# sentences: 76
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman, ärade ledamöter!
Det första jag vill säga i dag är att kommissionen lyssnar på medborgarna.
Vi vill grunda våra handlingar på, och agera utifrån, deras förväntningar och intressen.
Att lyssna är själva kärnan i plan D. Kommissionen har genomfört ett antal handlingar för att stimulera debatten i alla medlemsstater och har stöttat de stater som ville det.
Vi kan lära oss några nyttiga läxor från de nationella debatterna, som stöds helt och hållet av Eurobarometerundersökningarna.
För det första är medborgarna oroade över den höga arbetslösheten och globaliseringens negativa effekter.
Det kommer knappast som någon överraskning för många av oss.
Socialt skydd är själva kärnan i debatterna, och önskan om lika levnadsstandard är hög nästan överallt.
Den näst viktigaste frågan är utvidgningen.
Fler och fler medborgare ifrågasätter utsträckningen och hastigheten i framtida anslutningar, om än inte principen i sig.
Vi måste visa att utvidgningen inte sker slumpvis och varför den är nödvändig.
Det tredje vi kan lära oss är att européer vill ha mer, och inte mindre, av EU.
Men de vill se resultat, och de vill vara mer delaktiga i den politiska processen.
De uppfattar att EU är en enhet som kan skydda dem.
De ber om mer säkerhet, liksom en högre nivå på miljöskydd och livsmedelssäkerhet och en stabilare energiförsörjning.
Kommissionen avser att svara på dessa frågor.
Det är därför vi har antagit en agenda för EU-medborgarna.
Vi föreslår inte en helt ny strategi.
Vårt arbete grundar sig fortsatt på de tre grundstenarna välstånd, solidaritet och säkerhet, med en fortsatt betoning på arbete och tillväxt, enligt Lissabonstrategin.
Men vi koncentrerar oss i större utsträckning på medborgarna.
Vad är det vi föreslår?
Djupare ekonomisk integration bör gå hand i hand med solidaritet.
EU är inte bara en marknad, utan har en social dimension också.
Nästa år kommer vi därför att lansera en agenda för tillgänglighet och solidaritet.
Vi har även diskuterat tanken om ett ” rättighetskort ” för att underlätta medborgarnas tillgänglighet till sina rättigheter och för att göra rättigheterna mer synliga.
Vi kommer också att fortsätta att fullfölja agendan för hållbar utveckling.
Dessutom kommer vi att lansera en omfattande omvärdering av den inre marknaden som ska vara klar nästa år.
Den inre marknaden har gett medborgarna stora fördelar, men det finns fortfarande arbete att göra inom områdena energi, bankavgifter och roamingavgifter, till exempel.
Vi måste riva de hindren.
EU-medborgarna har rätt att förvänta sig att det ska vara rättvist och tryggt att leva i EU.
Men EU klarar inte alltid av att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet.
De nuvarande verktygen för beslutsfattande skapar onödiga förseningar och garanterar inte en tillbörlig politisk granskning, vilket är än mer beklagligt.
Kommissionen föreslår att förbättra beslutsprocessen på dessa områden.
Vi kan åstadkomma det genom att använda bestämmelserna i de nuvarande fördragen.
Innan jag tar upp de institutionella frågorna skulle jag vilja nämna två områden där man föreslår vidare åtgärder.
Samtidigt som vi hedrar våra åtaganden om utvidgningen får vi inte förlora allmänhetens breda stöd för denna viktiga del av EU-projektet.
Kommissionen kommer att föra debatten om utvidgningen och dess extra värde framåt, och det kommer att vara en del av kommissionens strategirapport om utvidgningen som ska vara klar i höst.
Sist men inte minst är kommissionen villig att förbättra sammanhanget och effektiviteten i EU: s agerande på den internationella scenen.
Vi kommer att presentera konkreta förslag nästa vecka.
I alla våra åtgärder kommer vårt engagemang för subsidiaritet, öppenhet och insyn att fortsätta kraftfullt, liksom våra ansträngningar för bättre lagstiftning.
Vi kommer att försöka involvera nationella parlament mer i processen för att utforma politiken.
Men kommissionens främsta samarbetspartner kommer även i fortsättningen att vara Europaparlamentet.
Nu ska jag ägna mig åt de institutionella frågorna.
Fem länder som inte hade ratificerat konstitutionen innan perioden av eftertanke startade har nu gjort det.
Vidare röstade Estlands parlament för konstitutionen den 9 maj, vilket gör att antalet länder som har ratificerat den nu är 15.
Vi gläds åt att Finland, som innehar det kommande ordförandeskapet, också planerar att ratificera konstitutionen.
Vi välkomnar de nya ratificeringarna.
De visar att medlemsstaterna förbinder sig till konstitutionens principer och värderingar.
Vi måste ta hänsyn till åsikterna och inställningarna hos staterna som har sagt nej, men det är lika viktigt att lyssna på dem som har sagt ja.
Jag hoppas att det inte råder något missförstånd bland oss om följande punkt.
Kommissionen fortsätter att stödja de principer och förbättringar som konstitutionen skulle ge.
Konstitutionen skulle definitivt göra EU mer effektivt, mer öppet och mer demokratiskt.
Det är naturligt för en konstitution där parlamentariker var den största rösten.
Vi vill självklart se att konstitutionsfördraget ratificeras i alla 25 medlemsstater.
Vi håller med parlamentet om detta.
Det har varit många alternativ i omlopp om hur man ska övervinna det nuvarande dödläget.
Många idéer diskuteras.
Ändå finns inget samförstånd om hur man ska gå framåt.
Är tiden mogen för att presentera en lösning?
För att använda ord som är bekanta för oss: är det dags att arbeta med texten, eller finns det tid att arbeta med kontexten?
Vi måste återuppbygga ett klimat av förtroende och tillit.
Vi måste återanknyta till medborgarna och med klara resultat bevisa att EU kan hantera medborgarnas behov och önskningar.
Låt mig vara tydlig: att uppvisa resultat för medborgarna genom avgörande politiska handlingar är inte ett alternativ för att hantera de institutionella frågorna.
Det är en del av ett tvåvägssystem, och framgång på den ena vägen gör det lättare att gå framåt på den andra.
Vi föreslår att de tre institutionerna gemensamt bör anta en förklaring.
Det skulle utgöra en grund för Europeiska rådets beslut i en process som leder till en framtida omfattande lösning av de institutionella frågorna.
Jag ser förklaringen som ett klart bevis på medlemsstaternas, parlamentets och kommissionens klara vilja att lösa det konstitutionella dödläget.
Jag förväntar mig att Europaparlamentet kommer att spela en viktig roll i detta.
Liksom er hoppas jag att vi tillsammans kan nå en konstitutionell lösning vid valet till Europaparlamentet 2009.
Övningen i att lyssna visade sig framgångsrik och bör fortsätta.
Plan D var inte en engångsoperation.
Jag har lovat kommissionen att jag ska fundera ut vad nästa steg, den andra fasen av plan D, bör vara efter toppmötet i juni, om ni så önskar.
Vår medborgaragenda kommer att visa EU: s extra värde och därmed hjälpa till att återställa medborgarnas förtroende.
Genom att återanknyta till medborgarna kan vi skapa förutsättningarna för en framtida omfattande lösning av de institutionella frågorna.
Innan debatten med er i dag inleds vill jag tacka ordförandena för de politiska grupperna för deras bidrag till kommissionens politiska utformning.
