# ID: svediakorp-gov467655
# author: Joe Borg, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,075
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Först och främst vill jag tacka Daniel Varela Suanzes-Carpegna för hans inledningsanförande.
Jag har full förståelse för de frågor som tagits upp om kontrollen och jag har inga svårigheter med att hålla fiskeriutskottet informerat om hur avtalet verkligen tillämpas.
Jag instämmer helt i att det är angeläget att parlamentet hålls informerat om de olika aspekterna av genomförandet av protokollet.
Jag vill understryka att kommissionen redan uppfyller kraven på översändande av information, i linje med de nuvarande institutionella arrangemangen.
Vi för även fortsatta diskussioner med ordföranden och ledamöterna i fiskeriutskottet för att försöka förbättra det befintliga informationsutbytet och dialogen, särskilt när det gäller ingåendet och efterhandsuppföljningen av ingåendet av fiskeavtal.
Angående de frågor som togs upp av Carmen Fraga Estévez, särskilt när det gäller bläckfisk och skaldjur, vill jag betona att en översyn av fiskemöjligheterna möjliggörs i enlighet med avtalet i artikel 4 i protokollet, om de vetenskapliga utlåtandena visar att situationen för vissa bestånd har förbättrats.
De två parterna kan på grundval av slutsatserna från de årliga sammanträdena i den vetenskapliga kommittén gemensamt finna en lösning för att ändra de befintliga fiskemöjligheterna så länge en hållbar förvaltning av resurserna garanteras.
De fiskemöjligheter som fastställs i avtalet speglar den totala mängden tillgängliga arter, i enlighet med rekommendationerna i det vetenskapliga utlåtandet och kapaciteten hos Marockos nationella flotta.
Kommissionen tänker inte återuppta diskussionen om denna fråga, utom inom ramen för artikel 4.
Och med hänsyn till den fråga som togs upp om bestämmelser är de bestämmelser som åsyftats säkert viktiga, men låt mig betona att det rör sig om tekniska frågor som till sin natur inte fastställs i avtalet.
Tekniska bestämmelser som till exempel användningen av lamparanät, antalet krokar för långrev och frågan om landningar för pelagiskt industrifiske kommer att finjusteras under det första mötet i den gemensamma kommitté som kommer att sammankallas efter det att avtalet har trätt i kraft, och vi har verkligen inga problem med att hålla parlamentet och sektorn fullt informerade.
Information om tekniska ändringar skulle kunna ges i samband med våra regelbundna sammanträden inom stängda dörrar.
Nästa sammanträde planeras äga rum den 21 juni och om vi då redan har haft kontakt med marockanerna kommer vi naturligtvis att rapportera tillbaka till fiskeriutskottet om resultatet av dessa kontakter.
Carmen Fraga Estévez frågade mig hur långt Marocko har nått när det gäller avslutandet av processen att anta avtalet.
Vår information är att allt går smidigt.
Vi känner inte till några särskilda problem på den marockanska sidan.
Avtalet bör därför antas av det marockanska parlamentet omedelbart efter att vi har antagit det någon gång i juni.
Jag vill tacka alla dem som har uttryckt stöd för det avtal som träffats.
När det gäller den fråga som togs upp av Dorette Corbey om förhandsutvärderingen vill jag säga att den skickades i september till ordföranden för fiskeriutskottet och delades ut till alla ledamöterna i fiskeriutskottet.
Apropå de frågor som Elspeth Attwooll och några andra tog upp vill jag upprepa att när det gäller Västsahara formulerades den ordalydelse som används i avtalet mycket noggrant.
Jag upprepar att den varken fastställer eller föregriper den rättsliga statusen för de berörda vattnen.
Återigen, med hänsyn till vad Carl Schlyter, Ian Hudghton, Pedro Guerreiro med flera sa angående frågan om huruvida Marocko kan ingå avtal som berör utnyttjandet av Västsaharas naturresurser så ger FN: s juridiska rådgivare ett tydligt svar.
Även om FN aldrig har erkänt Marocko som administrativ makt i enlighet med artikel 73 i FN: s stadga och Marocko inte finns med som territoriets styrande makt på FN: s lista över icke självstyrande territorier – detta är punkt 7 i yttrandet från FN: s juridiska rådgivare – så kan avtal ingås med Konungariket Marocko angående utnyttjandet av Västsaharas naturresurser.
Enligt den tolkning som FN: s juridiska rådgivare har gett erkänns Marockos behörighet att ingå den här typen av avtal, vilket innebär att Marocko är den makt som de facto styr Västsaharas territorium; det mandat som kommissionen fick av rådet var att förhandla med Konungariket Marocko.
Inom ramen för dessa avtal strävar man inom internationell rätt efter att säkra folkens och nationernas rätt att använda och förfoga över naturresurserna i deras territorier.
Med hänsyn till detta anses avtalen vara förenliga med stadgans förpliktelse för styrande makter och i överensstämmelse med generalförsamlingens resolution och tillhörande princip om permanent suveränitet över naturresurser ifall utnyttjandet av resurserna i icke självstyrande territorier är avsett till förmån för människorna i dessa territorier, på deras vägnar eller i samråd med deras företrädare.
Marocko är därför förpliktat att vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att avtalet om fiskepartnerskap mellan EG och Marocko tillämpas fullt ut i enlighet med förpliktelserna i internationell rätt.
Som svar på Margie Sudres och Henrik Dam Kristensens farhågor vill jag säga att avtalet i sig redan garanterar vissa fördelar för den lokala befolkningen.
Särskilt när det gäller pelagiskt industrifiske, vilket koncentreras på bestånd C, fastställs i avtalet en förpliktelse att landa 25 procent av fångsten.
Huvudsyftet med denna bestämmelse är att bidra till bättre tillgång till pelagisk fisk för bearbetningsindustrin, som de senaste åren har lidit av en ojämn och knapp tillgång på råvaror.
Därför har ytterligare stimulansåtgärder fastställts för att uppmuntra pelagiska fartyg att landa en större del av sin fångst, mer än de obligatoriska 25 procenten, i de lokala hamnarna i söder.
Förutom det ovannämnda landningskravet innehåller avtalet bestämmelser om tjänster och infrastrukturverksamheter i de lokala hamnarna i söder.
Detta ger ytterligare intäkter och bidrar till utvecklingen av dessa hamnar.
I avtalet garanteras även extra stöd för utvecklingen av kustområdet genom följande finansiella åtgärder.
I avtalet fastställs ett belopp på minst 4,75 miljoner euro per år för att modernisera och uppgradera kustflottan.
I avtalet uppges även att en del av det ekonomiska bidraget bland annat bör användas till omstrukturering av det småskaliga fisket samt till utbildning och stöd till branschorganisationer.
Det pelagiska industrifisket är förpliktat att landa 25 procent av all fångst i de lokala hamnarna.
Denna förpliktelse har införts i avtalet i syfte att stödja utvecklingen av den lokala fiskeindustrin, som lider av en ojämn och otillräcklig tillgång på råvaror.
