# ID: svediakorp-gov467629
# author: Zdzisław Kazimierz Chmielewski (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 252
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag anser att Albert Jan Maats betänkande läggs fram i Europaparlamentet vid en tidpunkt då förväntningarna är höga när det gäller att hitta en lösning på problemet med beståndet av glasål inom EU.
Den globala efterfrågan på europeisk ål beräknas till cirka 200 ton.
Under senare år har dock fisket av glasål minskat.
Under 2004 fångades knappt 130 ton och 2005 föll siffran till 75 ton.
Som ett resultat av detta steg priset på glasål snabbt: från 300 – 400 euro i mitten av 1990-talet till 1 200 euro 2005.
Ålbeståndet har i verkligheten upphört att vara livsdugligt i EU.
De länder som har en väldigt begränsad tillgång till bestånd av fri glasål står inför en särskilt svår situation.
Detta innefattar de flesta baltiska länderna.
Som vi vet beror situationen på det minskade antalet glasålar som vandrar från havet till inlandsvatten.
De små bestånden av glasål tvingar i sin tur dessa länder att importera material för ålodlingar.
De står dock inför ett växande antal ekonomiska restriktioner på grund av det ökade priset på glasål i Europeiska unionen.
De nya medlemsstaterna från Baltikum betungas nu av de mycket höga priserna på exporten av glasål till de asiatiska länderna.
Med tanke på denna situation är det nödvändigt att skapa ett system för att se till att kostnaderna för att skydda glasålbestånden fördelas rättvist mellan de berörda parterna.
Detta innefattar självklart exportörer och importörer av glasål.
