# ID: svediakorp-gov467617
# author: Joe Borg, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 933
# sentences: 38
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag välkomnar parlamentets betänkande om kommissionens förslag angående ål och vill tacka föredraganden Albert Jan Maat för hans goda arbete.
Jag ser att parlamentet har tagit det allvarliga hotet mot den europeiska ålpopulationen på stort allvar.
Parlamentet har lämnat ett antal användbara och praktiska uppslag för att förbättra förslaget.
Jag kan stödja många av ändringsförslagen i deras nuvarande lydelse.
Ett antal andra förslag kan jag i princip stödja, dock inte att de inkluderas i förslaget eftersom de bör hanteras i en annan ordning.
Ett fåtal andra punkter kräver ytterligare vetenskaplig analys innan de genomförs i praktiken.
Jag kan godta ändringsförslag 1, 2, 3, 6, 7, 10, 12, 13, 15, 21, 22, 23, 27 och 29.
Jag instämmer i att medlemsstater bör kunna välja vilken tid förbudet ska gälla hos dem för att minska fiskeansträngningen med 50 procent och att tidsramen i förslaget bör utsträckas så att medlemsstaterna bättre kan utveckla förvaltningsplaner och vara mer flexibla i definitionerna av de områden där förvaltningsplaner för ål ska tillämpas.
Jag godtar också att medlemsstaterna bör kunna gå fram individuellt om svårigheter uppstår i utarbetandet av förvaltningsplaner i samarbete mellan flera stater.
Det finns flera ändringsförslag som jag i princip är positivt inställd till, men de rör frågor som jag menar bör hanteras på annat sätt.
Ändringsförslagen 4, 8 och 11 gäller genomförande och ytterligare forskning om hur vattenbruk kan bidra till en förstärkning av ålbestånden i europeiska vatten.
Man kan inte ta upp forskningsbehov direkt i en rådsförordning av detta slag.
Finansiering genom ramprogram och samråd med rådgivande organ, som Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF), är lämpligare sätt att främja forskning.
Jag vill se till att dessa lämpligare metoder för forskningsuppdrag utnyttjas.
Det skulle vara förhastat att gå vidare med genomförandet, som begärs i ändringsförslagen 8 och 11, innan resultatet av den forskning som efterfrågas i ändringsförslag 4 finns tillgängligt.
Ändringsförslagen 5 och 25 gäller export av glasål.
Detta är en handelsfråga.
När gemenskapen väl har utvecklat interna skyddsåtgärder för ål kan den sedan utveckla exportrestriktioner som gynnar och skyddar utsättningen av ål i gemenskapens sötvatten.
Min kollega, kommissionsledamot Peter Mandelson, är medveten om detta och kommer att börja förbereda exportåtgärder för glasål när rådet har fattat ett beslut om skydd för ålen.
För att våra bestämmelser inte ska strida mot Världshandelsorganisationens regler måste första steget bli skyddsåtgärder i våra egna vatten.
I ändringsförslag 9 ges uttryck för en god idé: glasålens vandring bör inte hindras.
Jag menar dock att det är mer i samma anda som uttrycks i strategin i den föreslagna förordningen att medlemsstaterna själva gör det valet i samband med förvaltningsåtgärder för ål.
Ändringsförslag 16 behövs inte längre, eftersom jag har godtagit att medlemsstaterna kan vara flexibla när det gäller definitionen av ålområden, som begärs i ändringsförslag 13.
Jag instämmer i den princip som uttrycks i ändringsförslag 17, men möjligheten för flera medlemsstater att utarbeta en gemensam förvaltningsplan innefattas redan i artikel 8.
Ändringsförslagen 18 och 28 gäller målen och tillämpningen av metoder för en återhämtning av ålbeståndet.
Jag hänvisar här till STECF: s senaste yttrande.
I det yttrandet får vi veta att det är oerhört svårt att mäta ålens möjligheter att ta sig ut i havet och att det är bättre att fokusera på direkt användbara metoder som en minskning på 50 procent av påverkan på ål genom fiske och en liknande minskning av påverkan på ål via fasta installationer som turbiner och pumpar.
Jag anser att vi nu bör gå vidare på denna grund, men att medlemsstaterna bör förbättra och utveckla insamlingen av data rörande ål för att förbättra förvaltningsmål och förvaltningsåtgärder.
Ändringsförslagen 19 och 20 gäller ekonomiskt stöd för återuppbyggnad av ålbeståndet och för byggande av passager för ålar.
Jag stöder de idéerna så länge utsättningen leder till att det går bättre för blankål att ta sig ut i havet, men de idéerna ska ingå i den nya förordningen om Europeiska fiskerifonden och därför är denna rättsakt inte rätt plats för dem.
Jag kan gå med på att den börda som rapporteringen innebär bör underlättas, vilket föreslås i ändringsförslag 26, men detta kan ske genom att rapporterna lämnas mer sällan.
Det är fortfarande nödvändigt att medlemsstaterna avsevärt förbättrar insamlingen av data, så ett krav om förbättring av den vetenskapliga grunden för förvaltning av ålbeståndet är en viktig del i mitt förslag.
I ändringsförslag 24 föreslås att förvaltningsplanerna för ål utsträcks till att gälla kustvatten, i synnerhet Östersjön.
Jag håller med om att förvaltningen av ålfisket i kustvatten är viktigt, men det är för närvarande inte tekniskt möjligt att i havsfisket tillämpa ett mål för hur många ålar som kan ta sig ut i havet, för det går inte att mäta.
Jag kommer verkligen att stödja att havsfisket av ål också räknas med i det fiske som bör bli föremål för en minskning med 50 procent av de allmänna fiskeansträngningarna.
Jag tackar fiskeriutskottet och föredraganden Albert Jan Maat för deras mycket positiva samarbete i arbetet med detta betänkande.
Jag hoppas uppriktigt att det, genom att vi gör en betydelsefull och omfattande insats i en nära framtid, kommer att bli möjligt att avsevärt förbättra situationen för ålbestånden i Europa.
