# ID: svediakorp-gov467573
# author: Günter Verheugen, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 857
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
På kommissionens vägnar vill jag svara i samma konstruktiva anda som föredraganden och säga att det viktigaste med det här projektet just är att institutionerna bör föra ett nära samarbete.
Jag är Sylvia-Yvonne Kaufmann mycket tacksam för att hon sa att detta projekt i politiskt avseende åtnjuter helhjärtat stöd från parlamentet, och även om detta tydligt framgår av den debatt som vi just har haft i frågan var det viktigt att få en bekräftelse på det stödet.
Jag har inte heller några problem med att gå med på att det fanns utrymme för förbättringar i den försöksomgång som vi diskuterar i dag och jag är helt övertygad om att kommissionen kommer att godta många av de förslag som läggs fram i ert betänkande.
Jag tror inte att det kommer att finnas några fler anledningar till klagomål över samarbetet i den här frågan i framtiden.
Jag vill dock väldigt gärna än en gång tala om vad vi faktiskt har uppnått.
Pågående lagstiftningsförfaranden har granskats mot bakgrund av de nya överväganden och prioriteringar som har uppkommit den senaste tiden.
Vad hände innan de blev granskade?
Den här kommissionen koncentrerar sina ansträngningar på en strategi för tillväxt och sysselsättning, och vad vi ville veta var om de förslag som redan hade lagts fram låg i linje med målen och prioriteringarna i denna strategi.
Sylvia-Yvonne Kaufmann känner säkert till att problemet med många av de här förslagen var att man inte hade gjort någon bedömning alls av deras konsekvenser, trots att man kunde förvänta sig att vissa av dem skulle ha en kraftig effekt på ekonomin.
Detta är det andra skälet, eftersom kommissionen i själva verket redan förra året hade fattat beslut om att inga fler förslag skulle läggas fram om det inte fanns ett brett och metodologiskt välgrundat hjälpmedel för att bedöma dess effekter och detta fanns också med i bakgrunden när förslagen granskades för att se om de klarade de krav på bättre lagstiftning som vi nyligen hade utformat.
Slutligen handlade det även om huruvida specifika förslag fortfarande hade någon chans att bli antagna och därmed kommer jag till den punkt som ni med rätta har tagit upp.
Det fanns ett antal förslag där parlamentet inte delade kommissionens uppfattning.
Detta gäller till exempel frågan om den rättsliga ställningen för europeiska föreningar och europeiska ömsesidiga bolag, där det fanns förslag som legat hos rådet i tolv år utan att någonting över huvud taget hade blivit gjort.
Det finns inte det minsta tecken på att rådet faktiskt vill göra något med de här förslagen och man kan inte låta bli att fundera över om det kanske är så att de inte har så stora möjligheter att överleva den politiska processen, och om man kanske skulle överväga frågan en gång till och föreslå någonting bättre.
Det är just i de fall där parlamentet har gett uttryck för betänkligheter som kommissionen har tillkännagett en kommande noggrann omprövning av de bakomliggande frågorna – och jag erkänner den sociala vikten av dessa frågor – och möjligheten att vi utarbetar nya förslag som faktiskt skulle ha chans att bli behandlade inom rimlig tid.
När det gäller motiveringarna håller jag fullständigt med er.
Jag anser inte att det är ett problem, varken i politiskt eller i rättsligt hänseende.
När kommissionen fattade sitt beslut, hade den tillgång till särskilda motiveringar för varje enskilt förslag.
Jag kan inte förklara varför dessa särskilda motiveringar inte lades fram inför parlamentet, för jag hade inte någon som helst invändning mot detta och jag hade dessutom personligen överlämnat de särskilda motiveringarna till gruppernas föredragande.
Därför är jag övertygad om att vi kommer att kunna ta dessa förslag i beaktande.
Jag vill att det ska stå fullständigt klart hur viktigt det är för mig att föredraganden inte har glömt bort att tillbakadragande av förslag utgör en del av initiativrätten.
Kommissionen är även, i princip, öppen för ert förslag om att det i framtiden bör anges i det årliga lagstiftnings- och arbetsprogrammet vilka förslag kommissionen eventuellt har för avsikt att dra tillbaka så att parlamentet kan uttrycka sin uppfattning i god tid.
Jag anser att det är ett mycket förnuftigt förslag.
Jag hoppas att det tydligt framgår av mitt svar att jag inte anser att det finns någon anledning för oss att börja tvista om principerna för detta.
Jag medger gärna att saker och ting kunde ha gjorts bättre i ett eller flera avseenden, men det som är viktigt för mig är att vi tillsammans kan göra det politiska projektet till en framgång och där kan jag inte annat än att instämma med er föredragande i att det är exakt det som Europas medborgare förväntar sig av oss.
Vad de förväntar sig är inte avregleringar, inte ett urholkande av rättigheter och givna saker, utan snarare att EU-lagstiftningen bör vara tydlig, enkel, begriplig och användbar, så låt oss arbeta tillsammans för det målet.
