# ID: svediakorp-gov467443
# author: Miguel Portas, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-04-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 308
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Skapandet av en europeisk indikator för språkkunskaper är något som vi alla kan vara eniga om.
Efter att ha sagt detta har jag några andra synpunkter som jag vill lämna.
Kommissionen förklarar att indikatorn ” av praktiska skäl ” kommer att erhållas genom skriftlig examen.
Jag kan förstå detta, men jag förstår inte hur samma praktiska skäl kan ligga bakom beslutet att utvärdera, och jag citerar, ” de fem mest talade språken i EU ”.
Den indikator som erhålls på detta sätt skulle strida mot de mål som fastställdes vid toppmötet i Barcelona, eftersom valet av språk ligger till grund för de praktiska riktlinjerna i de medlemsstater som är intresserade av att nå resultat.
Det mål som vi delar, att alla barn ska lära sig tala åtminstone två språk utöver sitt modersmål, kan utvärderas.
Märk väl, herr Figel ', att indikatorn erhålls genom stickprov och i skriftliga examina.
Det finns ingen praktisk anledning till att människorna inte ska kunna lära sig vilket språk som helst inom EU: s område.
Om proven tillämpas i språkens värld kan slutsatserna bli förvånande.
Man kan till exempel finna att turkiska, arabiska, kinesiska och ryska är viktiga språk i unionen och att barnen till invandrare är närmast att kunna tala två språk förutom sitt modersmål.
Därför röstade vi för de ändringsförslag som Karin Resetarits lämnade in.
Jag vill i korthet lämna ytterligare en synpunkt.
Indikatorn ska inte förväxlas med språkcertifikat.
Harmonisering av språkcertifikat är inte en kulturell åtgärd och heller inte något socialt neutralt.
När populistiska synsätt och den allmänna opinionen splittrar synen på invandringspolitiken skulle en sådan åtgärd kunna legitimera diskriminerande åtgärder vid valet av invandrare till nackdel för de fattigaste länderna i unionen.
